Religion, mänskliga rättigheter, demokrati och historia är exempel på ämnen som kan väcka starka känslor i klassrummet. För lärare innebär det både en utmaning och en möjlighet. Med rätt förutsättningar kan kontroversiella frågor bli kraftfulla ingångar till lärande – men utan tydliga ramar riskerar samtalen att bli polariserade.

Alla elever bär på föreställningar om hur det förflutna hänger samman med nutiden och varje elev tolkar sin samtid genom ett så kallat historiemedvetande. När historielärare berör ämnen som väcker starka känslor blir detta särskilt tydligt, menar forskaren Kenneth Nordgren.

Ungdommer i Ås arbeidet med et lokalhistorisk prosjekt som har gitt både lærdom og inspirasjon.

Historieundervisningen i mellanstadiet har en tydligt fostrande ansats, eleverna förväntas identifiera sig med ett ”vi”, en nation som gått från kungastyre till välutvecklad demokrati. "Men elever med annan etnisk bakgrund vänder sig delvis mot den här inbakade sensmoralen", konstaterar Pontus Larsen i sin avhandling.

Hur ska elever förstå vad som hände under den franska revolutionen, eller vad ett ståndssamhälle är? Och vad har en kung från 1600-talet med oss i dag att göra? En avhandling från Göteborgs universitet visar att språket spelar en avgörande roll i historieundervisningen. Det handlar inte bara om vilka ord som används, utan hur.