Historieundervisningen i mellanstadiet har en tydligt fostrande ansats, eleverna förväntas identifiera sig med ett ”vi”, en nation som gått från kungastyre till välutvecklad demokrati. "Men elever med annan etnisk bakgrund vänder sig delvis mot den här inbakade sensmoralen", konstaterar Pontus Larsen i sin avhandling.

Hur ska elever förstå vad som hände under den franska revolutionen, eller vad ett ståndssamhälle är? Och vad har en kung från 1600-talet med oss i dag att göra? En avhandling från Göteborgs universitet visar att språket spelar en avgörande roll i historieundervisningen. Det handlar inte bara om vilka ord som används, utan hur.

”Min drivkraft är att bidra med forskning som ger lärare och elever en starkare röst och som kan stödja undervisning på vetenskaplig grund”, säger Jenne Fröding Reyes, doktorand i historia vid Karlstads universitet.

This paper draws on survey data from 299 history teachers, finding that they give significance to deriving broader lessons about issues such as racism from the Holocaust. However, the situation is complicated and needs to be considered with reference to teachers’ own misconceptions about the Holocaust. Additionally, the content that teachers covered in their lessons, and…

This single-case study focuses on 91 Swedish upper secondary students’ educational encounters with a local historical archive via a place-based educational intervention.

En migrationspräglad skola kan innebära både utmaningar och möjligheter för lärare i historia. Eleverna har olika referensramar och några har flytt från konflikter. Lärarna använder sig av olika strategier i klassrummet för att hantera kontroversiella ämnen, visar forskaren Simon Lundberg i en avhandling.