Historielärare går en balansgång som blivit allt svårare med åren: De ska berätta för eleverna om vad som hänt i det förflutna – och samtidigt uppmuntra dem att ifrågasätta historiska beskrivningar. "På många sätt ett märkligt fundament att stå på för lärarna", säger forskaren Henrik Åström Elmersjö.

Holocaust education, which refers to the teaching and learning of the Holocaust is an essential component of history and social studies education in many countries.

Hur historiska narrativ och hur de dominerande beskrivningarna kan problematiseras och kompletteras har Mathias Blomberg och Line Ekman undersökt i en studie som bland annat omfattar forskningslektioner på ett gymnasium i Stockholm under två år. (webbradio)

Historieundervisning kan ge ökande insikter om vad rörelse, migration och kulturmöten har betytt. Det visar Maria Johanssons avhandling om interkulturella perspektiv på historieundervisningen somnyligen valts till favorit av Lärarpanelen.

En ny forskningssammanställning från Skolforskningsinstitutet riktar sig till lärare som undervisar i historia på högstadiet och i gymnasieskolan. Den visar på möjligheter för lärare att stödja elevers utveckling av historisk förståelse och ger exempel på hur man kan hantera de utmaningar som finns i undervisningen.

Hur fördjupar man elevernas kunskaper i historia? En ny sammanställning av aktuell forskning ger värdefulla tips. "Det viktigaste är att hitta en balans mellan att förmedla innehållskunskaper och bjuda in till fördjupade dialoger i klassrummet", säger forskaren Alf Sjöblom.

Han har i mer än 30 år undervisat i historia och i sin forskning är han intresserad av att koppla samman det förflutna - med både nutid och framtid. Under majmånad är Jörg van Norden, professor i historiedidaktik, ny gästprofessor vid Örebro universitet.