Trots stora investeringar i datorer och digitala lärplattformar har digitaliseringen haft en mycket liten påverkan på historieundervisningen i grundskolan. Det visar en ny avhandling från Malmö universitet, som har studerat historielärares undervisning över hela landet.

Denna artikel undersöker samspelet mellan lärare och elever i realtid under en historielektion på gymnasiets naturvetenskapsprogram. Med hjälp av mikroskopisk relationsanalys (MRA) analyseras tre klassrumsepisoder genom begreppen pedagogisk takt (van Manen), subjektifiering (Biesta) och det pedagogiska mellanrummet (Biesta’s ”gap”).

Hur förmedlas förhistorisk tid i skolan, och i vilken utsträckning överensstämmer undervisningen med samtida arkeologisk forskning? Det är frågor som Lena Almqvist Nielsen vid Högskolan Väst har undersökt i sin avhandling som hon disputerade vid Karlstads universitet med våren 2025.

Religion, mänskliga rättigheter, demokrati och historia är exempel på ämnen som kan väcka starka känslor i klassrummet. För lärare innebär det både en utmaning och en möjlighet. Med rätt förutsättningar kan kontroversiella frågor bli kraftfulla ingångar till lärande – men utan tydliga ramar riskerar samtalen att bli polariserade.

Alla elever bär på föreställningar om hur det förflutna hänger samman med nutiden och varje elev tolkar sin samtid genom ett så kallat historiemedvetande. När historielärare berör ämnen som väcker starka känslor blir detta särskilt tydligt, menar forskaren Kenneth Nordgren.

The purpose of this study is to explore how students in vocational upper secondary school programmes position themselves in relation to norms, values, and gender during history lessons that integrate Relationship and Sexuality Education, RSE, with an anti-oppressive intent.