Många lärare använder populärkultur som film för att levandegöra historieundervisningen i skolan. Men det kräver alltmer fokus på källkritik. Det säger Karin Sandberg, doktor i didaktik vid Mälardalens högskola, som intervjuat elvaåringar om historieundervisningen i skolan.
Trots nya vetenskapliga rön har läromedlen i ämnet historia inte utvecklats särskilt mycket. Det visar Helén Persson som forskat om synen på historieämnet under 1900-talet fram till idag.
Helén Persson har bland annat utforskat hur kunskapsutveckling i historia kan definieras och vilka olika typer av progression kan identifieras i styrdokument och lärobokstexter mellan 1919 och 2011.
Ämnet historia skapar en stark vi-känsla, och oavsett bakgrund ser elever på mellanstadiet den svenska historien som sin. Forskaren Karin Sandberg förvånas över elevernas praktiska syn på ämnet.
Didaktikforskning vid Mälardalens högskola visar att det i barns uppfattning av historien, och sin egen plats i samhällets historiekultur, inte finns några ”vi och dem”, utan endast olika ”vi och vi”.
Didaktikforskning vid Mälardalens högskola visar att det i barns uppfattning av historien, och sin egen plats i samhällets historiekultur, inte finns några ”vi och dem”, utan endast olika ”vi och vi”.
Läromedel präglas av ett tydligt nationellt kodat budskap och historiebeskrivningar förmedlas genomgående utifrån samtida landsgränser. Vi måste lära oss att kritiskt granska de läromedel vi använder, säger forskare Lina Spjut.
Game-based learning can help support history lessons, writes Paul Darvasi, a high-school English and media studies teacher in Toronto. In this blog post, he shares examples, including how video games can help students examine the reliability of historic primary-source documents.