David Rosenlund har bland annat undersökt vilka strategier eleverna använder och hur de behandlar förhållandet mellan historiska kunskaper, historiska metoder och historisk orientering.

I sin studie understryker Robert Thorpe vikten av ett historiedidaktiskt perspektiv på produktionen och förmedlingen av historia såväl i historieklassrum som i samhället i övrigt.

Reformeringen av gymnasieskolan som står inför dörren innebär att historia blir ett gymnasiegemensamt ämne. Historia blir därmed en del av läroplanen för yrkesprogrammen, med en elevgrupp som ofta tenderar att vara ointresserade av teoretiska ämnen. Det har Kristina Ledman forskat om.

Vad vi kan förvänta oss av skolan i termer av medborgarbildning och hur kan uppdraget att bidra till elevernas medborgarbildning utvecklas? Det undersöker Johan Sandahl i sin studie.

I sin avhandling analyserar Ingela Nilsson de krav på en fredsfostran i skolorna, med fokus på historieundervisningen, som framfördes av en lång rad olika aktörer runt om i västvärlden under mellankrigstiden, samt i vilken utsträckning och på vilka sätt nationalismen påverkade innehållet och utformningen av denna tänkta fredsfostran.

Lotta Olvegård har undersökt flerspråkiga elevers möten med lärobokstexter i historia för gymnasieskolan, och konstaterar att lärobokstexterna i historia är språkligt utmanande för andraspråksläsarna.