Förintelsen är viktig i svensk historieundervisning. Men när elever fokuserar på medborgerligt ställningstagande i svar på provfrågor om Förintelsen, underkänns deras svar ofta. Fredrik Alvén beskriver problemet med historieämnets dubbla uppdrag.

En av fyra elever i nian kan inte ge ett bra svar på varför Förintelsen ägde rum. De kan rada upp detaljer på det nationella provet, men inte ge den historiska kontexten. Det säger forskare som har utformat provet.

För elever kan det vara svårt att förstå det förflutna och få en känsla för historiens tid och rum. Men, med hjälp av skönlitterära berättelser har eleverna möjlighet att identifiera sig med karaktären i boken och på så sätt leva sig in i andra tidsepoker. Det menar forskare från Högskolan i Kristianstad.

Andra världskriget och Förintelsen väcker stort intresse inom såväl historieämnet som inom kulturen. Svenskar kan mycket om det, ändå är frågan i skolans nationella prov om orsaker till Förintelsen en som många elever misslyckas med, visar en ny studie. Resultatet ställer frågan ”Vad kan vi lära av historien?” på sin spets.

Historieämnet har ofta präglats av nationalistiska berättelser som skapat splittring och konflikt. Ett nytt internationellt projekt som riktar sig till historielärare i hela Europa, ska i stället ska lyfta den gemensamma historien.

Det är bra att börja undervisa om Förintelsen redan före årskurs nio – och gärna genom skönlitteraturen. Det menar svenskläraren Jennie Rosén som har flera tips i Lektionsbanken.

Det är bra att börja undervisa om Förintelsen redan före årskurs nio – och gärna genom skönlitteraturen. Det menar svenskläraren Jennie Rosén som har flera tips i Lektionsbanken.