Historiskt källarbete är en viktig ingång till att förstå historia som ett tolkande och undersökande ämne. Patrik Johansson har forskat om vad det innebär för elever att lära sig historisk källtolkning och hur undervisningen kan organiseras för att stötta lärandet.
För att nå framgång i historieämnet måste elever kunna läsa, tolka och producera alltmer ämnesspecifika texter. Men vilka texter elever behöver kunna hantera på olika stadier framgår sällan av skolans styrdokument. Arbete med ämnestexter ses olyckligt nog som något självklart, visar en avhandling vid Göteborgs universitet.
Hur ser elevernas gömda värld ut? Det behöver varje mellanstadielärare i historia ha klart för sig. Annars finns risk att deras undervisning missar målet. Läraren och historikern vid Stockholms universitet Anna-Carin Stymne har studerat hur det går till.
Lego, lego, lego. I kombination med undervisning i svenska, historia och SO. Numera har eleverna på Söderbyskolan stenkoll på en mängd kända byggnadsverk i Stockholm.
Att arbeta med modellen heartmaps kan göra det lättare för eleven att få syn på några av förmågorna i historia – att kunna använda en historisk referensram för att förstå nutiden. Uppgiften var att jämföra vad som var viktigt på medeltiden och var som är viktigt idag för olika personer från olika samhällsklasser.
Ämnet i sig påverkar lärarnas sätt att utforma undervisningen. I exempelvis matematiken bygger undervisningen på elevernas enskilda arbete medan undervisningen i historieämnet däremot utgår från gemensamt arbete. Det visar en avhandling av Monica Egelström.
Hur organiseras och struktureras undervisning i skolämnena matematik och historia som förutsättningar för literacypraktiker? Det är en av frågorna som Monica Egelström utforskar i sin avhandling.
Joel Rudnert har forskat om hur barn utvecklar sitt användande av historisk tid. Resultaten visar att barns sätt att hantera tid och tala om tid utvecklas innan de har kunskaper om det historiska innehållet.