Drygt hälften av de utvärderade ämneslärarutbildningarna får omdömet hög kvalitet och knappt hälften ifrågasatt kvalitet när UKÄ idag släpper granskningen av ämneslärarutbildningarna för årskurs 7-9 och gymnasieskolan.
Sveriges slöjdforskare samlades på Linköpings universitet för att etablera ett nationellt nätverk, Slöjdforsk. Syftet är att stärka slöjdforskningens position inom akademin och ge slöjdämnet en röst i skolpolitiken.
Eksjö, Oskarshamn och Värnamo kommun får förskollärarutbildning, med Högskolan för lärande och kommunikation vid Jönköping University som utbildningssamordnare.
Skolforskarna Anette Jahnke och Åsa Hirsch fick i uppdrag av en kommun att analysera varför kunskapsresultaten på en gymnasieskola inte höjdes, trots flera riktade insatser. Insatserna måste i större utsträckning utgå från de faktiska eleverna på skolan istället för idealbilder av elever, visar rapporten.
För första gången satsar Luleå tekniska universitet på en turné för att öka intresset i Norrbotten och Västerbotten för läraryrket och lärarutbildningar. På två månader ska sju olika kommuner besökas.
Högskoleprovet, Pisa-testerna, och flera andra prov används för att mäta individers kunskap. Testerna speglas i media och ligger till grund för politiska beslut. Men hur ska en sådan utprövning designas optimalt?
Göteborgs universitet är värd för en internationell konferensen om likvärdig och inkluderande utbildning för barn och unga med funktionsnedsättningar. Syftet är att samla forskare från hela världen och knyta nya band.
På universitet och högskolor läggs inte mycket tid på att undervisa om skrivande, vilket gör att uppsatskursen kanske är svårare för de studenter som inte är lika framgångsrika i sina studier. Det konstaterar Sofia Hort som forskat om studenters skrivande.
Veronica Sülau har forskat om vad som händer när ett nationellt kompetensutvecklingsprogram som Matematiklyftet landar i verkligheten. Nu har hennes avhandling valts ut av lärarpanelen som Skolportens favorit.
Fyra universitet samarbetar i en forskarskola för att utveckla en helt ny forskningsinriktning – tillämpad utbildningshistoria. Syftet är utbildningshistorisk forskning som är direkt relevant för skolan och skoldebatten idag. Nio doktorander rekryteras i satsningen, som finansieras med 38 miljoner kronor av Vetenskapsrådet.
Näthat drabbar många, men få kränkningar anmäls och ännu färre går till åtal. Hur hanteras det av den utsatta och förövaren, och vad händer med samhället? Fyra forskare vill samarbeta för att förstå mer om näthat.