Varför har vissa barn svårare att lära sig läsa och skriva? Det vill forskaren Johan Mårtensson vid Lunds universitet ta reda på med hjälp av den senaste magnetröntgentekniken. Nu prisas hans gränsöverskridande forskning, som kombinerar språkvetenskap, kunskap om hjärnans förändrade strukturer och klassrumspedagogik, av LMK-stiftelsen.

Månutforskarna ”Regolit Rut” och ”The Beaver” tar Primaskolans elever Meja Edeholt, Alva Kvarnström, Thea Gripenrot och Saga Lindblom från årskurs 8 hela vägen till Sydkorea i oktober.

Supported Education är en rehabiliteringsmetod som syftar till att stödja unga med erfarenhet av psykisk ohälsa att välja, skaffa och behålla utbildning. Nu har metoden sammanställts i en bok som fokuserar på praktiska verktyg och övningar. Läs mer och ladda ner boken utan kostnad här (e-bok).

Förskolan måste kunna undervisa både gruppen och individen. Då behövs en mångfald av teorier om kunskap och lärande. Här fyller så kallad neuropedagogik en viktig funktion för att bredda perspektiven, enligt en avhandling av Lena Aronsson.

Utbildningsminister Anna Ekström besökte nyligen två ULF-projekt (Utveckling, Lärande, Forskning) om praktiknära forskning i skolan på Göteborgs universitet. "Jag ville se den praktiknära forskningen som växer fram och prata med lärare och elever för att se hur det fungerade ute på skolorna. Det är bra att också lärare får formulera forskningsfrågor", säger utbildningsminister Anna Ekström…

Vad är det som engagerar elever i NO-undervisning? Det vet Cristian Abrahamsson som är en av de första NO-lärarna som avlagt licentiatexamen i Lunds universitets forskarskola för aktiva lärare. Forskarskolan är ett unikt samarbete mellan universitetet, skånska kommuner och skolor.

De vill utbilda internationella utbildningsaktivister och har hittat en väg till det genom kursen ”Att utveckla skolan” som gått på export till Sydafrika, Nya Zeeland och Hongkong. För de blivande musiklärarna i Malmö har kursen lett till en internationalisering på hemmaplan.

En ny rapport baserad på enkätsvar från 31 svenska lärosäten visar att drygt hälften av forskarna vill lägga mer tid på att kommunicera sin forskning med omvärlden än de gör i dag. Det främsta hindret är för många andra uppgifter med högre prioritet.

För att nå framgång i historieämnet måste elever kunna läsa, tolka och producera alltmer ämnesspecifika texter. Men vilka texter elever behöver kunna hantera på olika stadier framgår sällan av skolans styrdokument. Arbete med ämnestexter ses olyckligt nog som något självklart, visar en avhandling vid Göteborgs universitet.

De flesta kan spela datorspel utan att det påverkar dem negativt, men ibland kan datorspelandet bli problematiskt. Sedan juni 2018 klassas ”Gaming disorder" som en sjukdom, och förra veckan samlades hundra forskare och yrkesverksamma på Högskolan Väst för att ta del av aktuell forskning inom området.

Till våren startar ett helt nytt magisterprogram i litteraturpedagogik vid Högskolan i Borås. Utbildningen ska hjälpa bibliotekarier och lärare att stärka läsningen och litteraturens plats i samhället.

Lärarutbildningen är landets största utbildning men har aldrig fått utveckla sin egen kunskapsbas. Att göra forskningen mer tillgänglig är en förutsättning för att skollagens krav ska bli verklighet, skriver Lena Adamson.