Hur stort problem är bristande ordning i klassrummen egentligen? Det undersöker forskare vid Karlstad universitet. En slutsats är att arbetsklimatet i de flesta klassrum är väldigt bra.
Angelica Lundin valde bort forskarkarriären för att bli lärare på en högstadieskola som kallats ”Sveriges sämsta skola”. Hon ville göra skillnad med sina gedigna ämneskunskaper, yrkeserfarenhet och stora engagemang för ledarskap i klassrummet.
Också Kungliga Vetenskapsakademien har haft en stor skandal. Den ledde till att hela akademien reformerades. Kanske är något liknande att vänta i Svenska Akademien, tror forskare.
Fritidshemmen ger nyanlända elever fler chanser att få både vardagsspråket och skolspråket och de behöver bägge. Språkutveckling är ett område där fritids kan bidra, säger Lisa Sjöström Wallin, verksamhetsledare på RucX vid Högskolan i Gävle.
En genomgång av antalet förstahandssökande till medieteknikprogram på lärosäten runt om i Sverige visar att Södertörns högskola lockar störst andel kvinnliga sökande av alla.
För att motverka dagens trend att ignorera vetenskaplig evidens krävs mer än forskningskommunikatörer som är duktiga på att popularisera. Det menar Alexander Gerber, professor i forskningskommunikation vid Rhein Waal-universitetet i Tyskland.
När Sebastian Arnstorp skulle skriva tenta i kursen Administration av datorsystem på Högskolan i Halmstad, valde han att ta hjälp av den sociala roboten Furhat. Det är något han rekommenderar andra att göra. Speciellt studenter som, liksom han själv, har dyslexi.
Denna rapport handlar om hur det nordiska nätverket för aktionsforskning (NNAF) startades 2004 och hur arbetet har bedrivits under närmare 15 år. Författare är bland andra professor Karin Rönnerman, Göteborgs universitet. (Pdf.)
Den egna undervisningsmiljön är en viktig faktor för lärares pedagogiska utveckling. Det menar Clarie Englund som forskat om lärare som arbetar på ett nätbaserat farmaciprogram.