Signe Jernberg har i sin avhandling utforskat utvecklingen av svenska högskolor under de senaste 35 åren.

Erik Joelsson har i sin avhandling fångat hur idéer och uppfattningar om forskarutbildningen har resulterat i en generaliserad gestalt – en persona.

Ruhi Tyson har utforskat hur bildning och praktisk klokhet kan berika vår förståelse av yrkespraktik och didaktik på en teoretisk, metodologisk och praktisk nivå.

Håkan Karlsson har i sin avhandling analyserat hur europeisk policy om entreprenörskap återskapats och realiserats i olika typer av utbildningsverksamheter.

Kan tid vara ett mera konstruktivt perspektiv än plats då det gäller att beskriva och designa IKT i lärande, och i så fall hur? Det är en av frågorna som Anders Norberg utforskar i sin avhandling.

Våldsutsatthet är vanligt bland unga kvinnor. Men de berättar sällan om detta för sjukvården eller för andra vuxna, konstaterar Anna Palm.

Syftet med Ingrid Lennartson-Hokkanens avhandling är att synliggöra, analysera och diskutera bedömning och återkoppling av skrivande hos nya studenter vid en professionsutbildning.

Företagsekonomi är ett av Sveriges största utbildningsämnen. Trots det vet vi lite om vilka som söker dessa utbildningar och varför de gör det. Eva Lindell har i sin avhandling utforskat dessa frågor.

En av frågorna som Sofia Lindström analyserar i sin avhandling är hur en konstnärsidentitet skapas på en högre konstnärlig utbildning.

Camilla Gåfvels har i sin avhandling beskrivit hur yrkeskunnande kommer till uttryck i floristutbildningen, med fokus på skolningen av blick för blommor och blomsterbinderi.

Unga kompositörer överskrider gärna begränsningar i verktyg och representationssystem för att uttrycka nya intressanta idéer. När det saknas tecken för att kommunicera en föreställning skapas nya tecken, visar Frans Hagerman i sin avhandling.

Svenska universitet framhäver ofta externa skäl som handlar om kvalitet och konkurrens som motiv till interna förändringar, visar Sara Karlsson i sin studie.