Många initiativ till strategiska initiativ vid svenska universitet handlar främst om att stärka bilden av universitetet utåt. Ändå kan de få djupgående, om än ibland oförutsedda, interna konsekvenser, visar Sara Karlsson i sin studie.

Marie Tåqvists avhandling handlar om så kallade discourse-organising nouns (DONs) och hur de används av svenska universitetsstudenter på engelsk akademisk prosa.

Linus Salö har forskat om svenska och engelska på vetenskapens språkmarknader, men också de diskurser som omgärdat denna fråga i synnerhet inom svensk språkvård.

Att skriva forskningsartiklar på engelska är ett vanligt krav i forskarutbildning i naturvetenskap. Men att lära sig skriva artikeln i enlighet med forskningens genre är en utmaning. Karyn Sandström visar att peer review kan vara ett bra verktyg för doktorander att bekanta sig med ämnesspecifika forskningsartiklar .

Fusae Ivarsson har i sin avhandling utforskat inlärningsprocessen i kanaji hos studenter i japanska som andraspråk i jämförelse med nivåanpassade modersmålstalare.

Josef Mörnerud har i sin avhandling utforskat skillnader och likheter vad gäller universitetskulturen i Kina och Sverige.

Trots ämnesplanens inriktning mot en matematik som är relaterad till elevernas yrkesinriktning är matematikundervisningen ofta starkt knuten till en matematikbok utan relation till det yrke eleverna utbildas för. Det visar Karolina Muhrman i sin avhandling där hon undersökt matematikundervisningen inom gymnasiets naturbruksprogram.

Irina Frisk har i sin avhandling undersökt och analyserat vilka strategier som elever använder för att leverera sakkunnig kritik och feedback på varandras insatser genom datormedierad kommunikation under en engelsk A-kurs online på universitetet.

Naghmeh Aghaee har i sin avhandling undersökt hur IKTSS (Information- och kommunikationteknikstödsystem). kan underlätta olika typer av interaktion och stödja studenter genom att minska svårigheterna i examensarbete på kandidat- och magisternivå.

Mats Persson har i sin avhandling studerat processen kring en sammanslagning av tre norska universitet. Fokus i studien är hur de som varit emot respektive för sammanslagningen påverkat processen.

Josefine Fischer undersöker vad som händer med det traditionella akademiska fältet när andra aktörer gör anspråk på att vara legitima kunskapsproducenter.

Vad innebär det att kunna biologi? Vad är det därför viktigt att undervisa om? Veronica Flodin riktar i sin avhandling fokus mot innehållet i undervisningen.