Mats Persson har i sin avhandling studerat processen kring en sammanslagning av tre norska universitet. Fokus i studien är hur de som varit emot respektive för sammanslagningen påverkat processen.

Josefine Fischer undersöker vad som händer med det traditionella akademiska fältet när andra aktörer gör anspråk på att vara legitima kunskapsproducenter.

Vad innebär det att kunna biologi? Vad är det därför viktigt att undervisa om? Veronica Flodin riktar i sin avhandling fokus mot innehållet i undervisningen.

En av nycklarna för att locka fler kvinnor till teknikutbildningarna består, enligt Andreas Ottemos avhandling, i ett normkritiskt förhållningssätt och ökad inomvetenskaplig självkritik.

Studieframgångar kan modelleras som ett komplext system. Preliminära resultat visar att effekter på studenternas poängskörd kan påverkas indirekt genom att studenternas studieerfarenheter förändras, visar Jonas Forsman i sin avhandling.

Giulia Messina Dahlberg har undersökt hur kommunikation fungerar när den förmedlas genom teknologi. Hon vill med sin forskning skapa ett underlag för att gå vidare och utveckla goda metoder för undervisning i virtuella miljöer.

Karin Bolldén har forskat om pedagogik i online-miljöer.

I sin avhandling undersöker Alva Appelgren betydelsen av återkoppling på kognitiv förmåga och motivation.

Digitala miljöer möjliggör, men kräver också ett nytänk kring själva lärkulturen. Det visar Annika Wiklund-Engbloms avhandling om e-lärande.

Marita Cronqvist har i sin avhandling undersökt hur blivande lärare lär sig yrkesetik. Hon konstaterar att yrkesetiken är osynlig i utbildningen och hoppas med sina resultat kunna bidra till en förändring.  

I sin avhandling har Tobias Fredlund fokuserat på studenters användande av semiotiska resurser i undervisningsmiljöer som präglas av interaktivt deltagande.

För att ta reda på hur pedagogik är kopplat till elevernas lärande behövs fler studier på hur lärare förstår och tillämpar pedagogik i praktiken. Det är ett av resultaten i Linda Barmans avhandling.