Skolans ljudmiljö är av stor vikt när det gäller elevernas förmåga att minnas och lära sig. Det konstaterar Robert Ljung i sin avhandling, Room Acoustics and Cognitive Load when Listening to Speech. Han är förvånad över att det forskats så lite inom området och hoppas att man framöver tar hänsyn till ljudmiljön skolor byggs och renoveras.

Informations- och kommunikationsteknik bryter upp auktoritära utbildningssystem och uppmuntrar elever i utvecklingsländer att tänka kritiskt. Det visar Annika Andersson i sin avhandling "Learning to Learn in e-Learning: Constructive Practices for Development".

I slutet av IT-utbildningar ingår ofta samarbeten med företag för att ge studenterna en skjuts ut i arbetslivet. Här finns en risk att målet förskjuts från att lära sig till att prestera, men det finns sätt att undvika det enligt Mattias Wiggbergs avhandling Computer Science Project Courses: Contrasting Students Experiences with Teachers Expectations .

Förutsättningarna för att undervisa i ämnet musikproduktion förändras snabbt. Jan-Olof Gullö visar i sin avhandling, Musikproduktion med föränderliga verktyg en pedagogisk utmaning, att särskilt utvecklingen inom den digitala tekniken ställer stora krav på lärarna.

I lärarutbildningens styrdokument finns en intention att integrera teori och praktik. Henrik Hegender visar i avhandlingen, Mellan akademi och profession. Hur lärarkunskap formuleras och bedöms i verksamhetsförlagd lärarutbildning, att integrering är komplicerad.

Att kvinnor lämnar högskolan efter disputationen oftare än män har varit en etablerad sanning länge. Men det är tvärtom, visar Charlotte Silander i sin avhandling Pyramider och pipelines. Om högskolesystemets påverkan på jämställdhet i högskolan .

Som gymnasiet fast längre föreläsningar och tjockare böcker. Det är en utbredd syn bland studenter som går från gymnasiet till universitetet. Men övergången är fylld av underförstådda förändringar, visar Erika Stadlers avhandling Stadieövergången mellan gymnasiet och universitetet. Matematik och lärande ur ett studerandeperspektiv innehåll.

Att skapa en bra nätutbildning är inte enbart en teknikfråga. Jimmy Jaldemark visar i sin avhandling, Participation in a boundless activity: Computer-mediated communication in Swedish higher education, att lärarnas och studenternas sammanhang är en avgörande faktorn för lärandet i en nätutbildning.

Många nyutexaminerade lärare upplever en osäkerhet när de kommer ut i skolan. Elisabeth Persson har i sin avhandling, Det kommer med tiden: Från lärarstudent till matematiklärare, sett att ett dåligt bemötande bland annat leder till att nya lärare lätt ger upp sina nyvunna kunskaper och istället faller in i en mer traditionell undervisning.

Hur studenter lyckas med en tuff utbildning beror mycket på vilken studieansats de har. Det beror i sin tur på hur mycket de upplever att de kan påverka sin situation, skriver Tomas Jungert i sin avhandling Self-efficacy, Motivation and Approaches to Studying: A longitudinal study of Y and how engineering students perceive their studies and transition to work.

Sedan 1977 har högskoleprovet utgjort en ökad möjlighet för de studerande att komma in på högskolan. Per-Erik Lyrén har i sin avhandling A perfect score. Validityarguments for college admission tests studerat olika aspekter av provet. Han harbland annat sett att den obalans som finns när det gäller provets fördelning av verbala och logiska frågor, har en viss effekt på hur väl provet kan förutsäga studenternas framtida studieprestation.