Ämnesspråket i idrott och hälsas kursplaner är vagt, liksom i läromedlen. Särskilt gällande språket i hälsodelen. Konsekvensen kan bli ett snedvridet ämne som påverkar både likvärdighet och ämnes­innehåll, enligt ny forskning.

Daglig fysisk aktivitet i skolan kan ge ökad benmassa, bättre kondition och starkare muskler i vuxen ålder. Det visar en studie på elever i grundskolan.

Det kan fortfarande vara känsligt att prata om ätstörningar och psykisk ohälsa på landets idrottsgymnasier. Även skador är ett svårt ämne. Det visar nya studier som gjorts under ledning av forskare på Linköpings universitet.

Män med bra kondition i övre tonåren har lägre risk att drabbas av olika cancerformer senare i livet. Främst minskar risken för cancer i magtarmkanalen, visar en studie vid Göteborgs universitet.

Deltagande i fysioterapi, fritidsaktivitet och skolidrott har till synes i onödan samband med flera faktorer, som födelseland och funktion. Delaktighet i skolidrott och fritidsaktivitet begränsas av bristande social inkludering, medan den främjas av öppen kommunikation och stöd.

Anna Duberg, forskare vid Örebro universitet och grundare för Dans och Hälsa, berättar i det senaste avsnittet av ORU Talks om den forskningsbaserade metoden Dans för Hälsa. Här står rörelseglädje, social gemenskap och kravlöshet i fokus.

Leder verkligen pulshöjande aktiviteter till bättre studieresultat? Ja, Järfälla kan bevisa det efter två års forskning på tre skolor. "Det blev tydligast i ämnena svenska och engelska samt idrott och hälsa", säger idrottsläraren och forskaren Izabela Seger.