I skolan är det vanligt att elever med särskilda utbildningsbehov undervisas i samma klassrum som övriga jämnåriga. Inkludering har som mål att ge alla elever samma tillgång till undervisning.

Sverige är det land som har flest elever i ordinarie klassrum, men vi ser inte den positiva utveckling som vi önskat för alla elever. Tvärtom går var fjärde elev ut grundskolan med underkänt betyg i ett eller flera ämnen.

Många svenska grundskolor har specialanpassade verksamheter för elever med adhd och autism. En ny studie från Umeå universitet har undersökt hur särskiljande verksamheter organiseras och genomförs, samt vilka effekter det har på elevernas inkludering i den ordinarie skolan.

One main argument for inclusion refers to the social benefits that students with SEN might have from being in contact with typically developing classmates. Students' sense of belonging to the classroom is also a relevant dimension of inclusion, given its importance for positive emotional and social development and academic motivation.

Studien handlar om hur förskolan säger sig använda TAKK, tecken som alternativ kompletterande kommunikation, i undervisning. Den visar att TAKK används i undervisningen på flera sätt, i olika situationer och miljöer, med alla och för alla - ett flerstämmigt förhållningssätt. TAKK kan vara ett verktyg inom specialpedagogisk didaktik och användas brett för att främja likvärdighet…

En nyligen genomförd studie med forskare från Jönköping University och Göteborgs universitet visar att lärare och skolledare ofta förbiser elevernas digitala, kulturella och språkliga färdigheter. Detta är enligt forskarna olyckligt eftersom dessa färdigheter kan vara avgörande för att främja inkludering och social hållbarhet i gymnasieskolan.

Att skapa goda relationer med och mellan elever, utjämna ojämlikheter och stötta de som behöver det, utan utpekande, är tre strategier som lärare i idrott och hälsa använder för att inkludera och skapa social rättvisa i undervisningen.

Barn med utländsk bakgrund och barn med autism känner sig oftare exkluderade på skolgården. Men så skulle det inte behöva vara, menar forskaren Michelle Bergin som studerat hur barns rätt till lek och inkludering kan garanteras på rasterna.

I strävan efter att inkludera alla elever i ordinarie undervisning uppstår ibland fler problem än fördelar, speciellt när realiteten präglas av budgetnedskärningar som leder till stora klasser och färre lärare. Därför måste framtidens skola våga bryta med gamla mönster och vara beredd på omfattande förändringar, inte minst i synen på elever, skriver doktoranden Johanna Lüddeckens.

För att motverka skolsegregationen har vissa kommuner aktivt börjat styra skolornas elevsammansättning. I en ny studie har forskare följt effekterna av ett sådant beslut – och resultatet visar att skolledares och lärares tro på en skola för alla och arbete med social och pedagogisk inkludering ledde till bättre skolprestationer.