Vad är viktigt när nyanlända elever ska integreras i det svenska utbildningssystemet och vad innebär egentligen en lyckad integration? Ali Osman, docent i pedagogik, förklarar vad som både kan hjälpa och försvåra integration.

Att ha skolkamrater med en annan bakgrund än den egna skulle kunna leda till att man känner större förståelse och mindre rädsla för andra grupper i samhället. För att belysa denna fråga undersöks om elever med svensk bakgrund som haft skolkamrater med icke-västerländsk bakgrund har fler framtida nära kontakter med personer med invandrarbakgrund. (pdf)

En ny IFAU-rapport tar sin utgångspunkt i kontakthypotesen och finner att de som i början av 1990-talet gått i skolan tillsammans med elever med bakgrund utanför västvärlden oftare bildar familj med personer med invandrarbakgrund. Sambandet gäller för kvinnor.

Ensamkommande kvinnor och flickor behöver få tydlig information om vilka rättigheter kvinnor har i Sverige. Många kvinnor riskerar annars att avstå från möjligheter och lagstadgade rättigheter.

Det finns en stark vilja hos migranter i Sverige att inkluderas i samhället, de betraktar språket som ”nyckeln” till inkludering och utbildningsinsatserna ses som viktiga för att lära sig svenska, men också för att få stöd och hjälp i vardagen. Det visar forskning från Linköpings universitet.

De elever som bara har ytlig kontakt med elever av utländsk härkomst tenderar att ha en negativ attityd till dessa elever. Och tvärtom: vänskapliga kontakter mellan svenska ungdomar och minoriteter bidrar till mer positiva attityder.  

Att stänga Vivallaskolans högstadium har inte lett till en ökad integration som var tanken, det visar en rapport som gjorts av forskare vid Örebro universitet.

Studien tar avstamp i nedläggningen av Vivallaskolans högstadium och följer den omorganisering som skett åren därefter. Syftet med projektet är att bidra med kunskaper kring i vilken mån och på vilka sätt åtgärderna bidragit till 1) ökad måluppfyllelse och 2) ökad integration. (pdf)