The Islamic veil is a subject of intense controversy in many Western countries. In particular, it remains an open question whether banning the veil in schools prevents female Muslim students from engaging in normal schooling, or whether it is a policy that promotes their integration. We shed light on this question by exploring the effects…
Nyanlända ungdomar hamnar ofta avsides i skolan och när de möter svenska elever handlar det ofta om sådant som skiljer dem åt snarare än sådant ungdomar har gemensamt. Det visar en ny studie från Högskolan i Halmstad.
Ulrika Lögdbergs forskning visar att skolan kan bli en hälsofrämjande arena för nyanlända unga. Engagerade lärare och klasskompisar bidrar till de ungas vardagliga välmående.
Vad är viktigt när nyanlända elever ska integreras i det svenska utbildningssystemet och vad innebär egentligen en lyckad integration? Ali Osman, docent i pedagogik, förklarar vad som både kan hjälpa och försvåra integration.
The aim is to contribute knowledge about the ways in which Swedish pupils with a migrant background speak about school performances and their first experiences of being graded. The results describe pupils and parents as positioned as being lower down in a top-down relationship vis-à-vis school.
Att ha skolkamrater med en annan bakgrund än den egna skulle kunna leda till att man känner större förståelse och mindre rädsla för andra grupper i samhället. För att belysa denna fråga undersöks om elever med svensk bakgrund som haft skolkamrater med icke-västerländsk bakgrund har fler framtida nära kontakter med personer med invandrarbakgrund. (pdf)
En ny IFAU-rapport tar sin utgångspunkt i kontakthypotesen och finner att de som i början av 1990-talet gått i skolan tillsammans med elever med bakgrund utanför västvärlden oftare bildar familj med personer med invandrarbakgrund. Sambandet gäller för kvinnor.
Ensamkommande kvinnor och flickor behöver få tydlig information om vilka rättigheter kvinnor har i Sverige. Många kvinnor riskerar annars att avstå från möjligheter och lagstadgade rättigheter.
Det finns en stark vilja hos migranter i Sverige att inkluderas i samhället, de betraktar språket som ”nyckeln” till inkludering och utbildningsinsatserna ses som viktiga för att lära sig svenska, men också för att få stöd och hjälp i vardagen. Det visar forskning från Linköpings universitet.
De elever som bara har ytlig kontakt med elever av utländsk härkomst tenderar att ha en negativ attityd till dessa elever. Och tvärtom: vänskapliga kontakter mellan svenska ungdomar och minoriteter bidrar till mer positiva attityder.