Grafiska modeller kan användas i den tidiga berättelseundervisningen för att stödja elevers skrivprocesser. Men det är inte modellen i sig som formar elevernas skrivande, utan vad lärarna gör med den, menar forskaren Kim Ridell.

Essän är en värdefull form av skrivande som borde betonas mer i undervisningen. Det säger Anders Westerlund som har forskat om essäskrivande i studentexamensprovet i modersmål och litteratur i Finland.

Undervisning med "multisensoriskt musikdrama" kan stödja elever med flerfunktionsnedsättning i den anpassade grundskolan. Det visar en avhandling av Linn Johnels.

Elever får olika möjligheter till lärande beroende på om läromedlet är fysiskt eller digitalt. Det visar Eva-Maria Ternblads avhandling, där hon i ett antal studier har jämfört fysiskt material med digitalt material.

Aktiva insatser och ett medvetet arbete med språket. Det är vad som krävs för att integrera barn som inte har svenska som modersmål i förskolan, visar Charlotte Löthmans avhandling.

Hur formas blivande lärare och vad påverkar utvecklandet av lärarrollen i den nya formen av arbetsintegrerad lärarutbildning? Det har Mona Tynkkinen forskat om i sin avhandling.

Lärarstudenter och nya lärare värderar kunskaper om idrottsdidaktik och inkludering som viktigast i bollspel i idrottsundervisningen. Det visar Jan Mustell i sin avhandling.

Det är viktigt att utveckla funktionstänkande bland yngre elever för att ge dem möjlighet att skapa förståelse om algebraiska generaliseringar. Det menar Helén Sterner som forskat i ämnet.

Samspelet mellan föräldrar och förskolepersonal påverkar barnens och personalens framtida relation. Det visar Martina Andersson Søes avhandling om hur förskoleintroduktionen kan förstås som en plattform för de tidiga relationerna mellan barnet och förskolan.

Drama i kemiundervisningen på gymnasiet gav eleverna möjlighet att inta olika perspektiv och utforska komplexa frågor. Det visar Kerstin Danckwardt-Lillieströms avhandling.

Tide Garnow har forskat om existentiell ensamhet och ledsenhet under ungdomstiden. Det överraskade henne att ungdomarna i studien hade ett så uppdämt behov av att prata om den här typen av frågor. "Flera av dem beskrev att de aldrig hade pratat med någon om det tidigare."

Den svenska läroplanen förmedlar en svensk enspråkighetsnorm, visar en ny avhandling om språklig mångfald och makt i grundskolan i Norrbotten. "Jag hoppas att avhandlingen kan bidra till att språklig mångfald får en mer självklar plats", säger forskaren Theres Brännmark.