Blivande lärare får inte lära sig om hur de ska undervisa i programmering för elever i årskurs 4–6, konstaterar lärarutbildaren och forskaren Anna Perez.

Förskolans vetenskapliga grund konstrueras i personalens planeringssamtal om förskolans utbildning och undervisning. Det visar Caroline Karlssons avhandling.

Det behövs mer djupgående samtal om vilka svårigheter elever kan stöta på när de ska uttrycka sitt samtycke i sexuella situationer, visar Frida Larssons forskning.

Elever med särskild begåvning och dyslexi kan få höga resultat på läsförståelsetester, vilket innebär att deras dyslexi maskeras. Det visar Tove Ekelund i sin avhandling, där hon också fann att få elever hade fått stöd som stimulerade deras särbegåvning.

I undervisningen på förskolan behövs tid och friutrymme för att förskollärarna ska kunna stärka och utveckla kunskap om barns aktörskap. Det menar Kristina Melker, som forskat om förskollärares lärande i relation till förskolans undervisning.

Rektorers ledarskap är aldrig stabilt, utan formas av både mänskliga och materiella aktörer i ett föränderligt nätverk. Det visar Linnéa Rosengrens avhandling om skolledarskap i osäkra tider.

Det är viktigt att barns och ungas perspektiv tas tillvara, visar Sara Anderssons avhandling om en förebyggande insats för mellanstadiebarn i ett utsatt område.

Frågor om sexualitet, relationer och normer kan med fördel knytas till historieundervisningens kärna. Det menar Hära Jess Haltorp som forskat i ämnet.

Musikskapandet i högstadiet har gått från att vara en kollektiv aktivitet till en individuell aktivitet. Det visar Jonas Nilssons avhandling om musikskapande med digitala verktyg.

Mellanstadiets biologiundervisning tar inte tar upp infektionssjukdomar på något djupare plan, trots att det står i kurs- och läroplaner att man ska undervisa om hälsa och sjukdom. Det konstaterar Anna-Clara Rönner, som forskat i ämnet.

Vårdnadshavare vill vara delaktiga i förskolan utifrån sina egna specifika förutsättningar. Det visar Charlotte Öhman i sin avhandling om delaktighet i förskolan.

Barn förväntas röra på sig enligt förutbestämda mallar för att bli friska och ekonomiskt lönsamma – inte för att de själva tycker att det är roligt. Det visar Jonas Johanssons avhandling om hur vi pratar om barns fysiska aktivitet i utbildningssammanhang.