Det omsorgsetiska ramverket kan användas i skolan till att synliggöra komplexiteten i elevernas relationer. Det visar Mimmi Norgren Hanssons avhandling.

Att få in programmering i matematikämnet med nuvarande strukturer är inte oproblematiskt. Det saknas både fortbildning, tid och styrning, visar Ana Fuentes Martinez forskning.

Nyanlända elever med en kort skolbakgrund erbjuds i väldigt liten utsträckning ett anpassat kunskapsinnehåll och får oftast inte någon nybörjarundervisning, visar Malin Brännströms avhandling.

Flera områden saknas i avsnitten om sex och samlevnad i läromedlen, som exempelvis intersexualitet och asexualitet. Det visar Hannele Junkalas avhandling.

Vid studieresor till minnesplatser som Auschwitz har undervisningen om Förintelsen ofta för lite fokus på bakomliggande faktorer och det historiska sammanhanget. Det visar forskaren Ola Flennegård i sin avhandling.

Döva och hörselskadade barn är skickliga skribenter. Vanligtvis anses skrivande vara utmanande för denna grupp, men i Sverige kan tidiga stödåtgärder ha spelat en avgörande roll, visar Moa Gärdenfors avhandling.

I sin avhandling har Emilia Holmbom Strid undersökt hur förskolebarn skapar samhörighet genom interaktion och turtagande i gruppen i förskolemiljön.

Det finns en stor potential i diskussioner om matematiska procedurer, visar Patrik Gustafssons avhandling om olika typer av stöd för helklassdiskussioner i matematik.

Problemlösning i matematik är en sammansatt fråga. Lärarstudenter behöver möta många aspekter och förstå hur aspekterna påverkar varandra, menar forskaren Anette de Ron som disputerat i ämnet.

För att kunna kommunicera på engelska krävs ett stort ordförråd och man behöver också lära sig rätt ord, konstaterar forskaren Denise Bergström.

Föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning upplever en oro för att bli anmälda till socialtjänsten. Det behövs trygga rum där föräldrar inte behöver dölja sin funktionsnedsättning, bland annat vid skolkontakter, visar socionomen och socialpedagogen Ida Runge i sin forskning.

När elever har informella strategier för att hjälpa varandra med skoluppgifter utan lärarnas vetskap blir det väldigt svårt för lärarna att göra korrekta bedömningar och sätta rätt betyg. Det konstaterar Charlotta Rönn som forskat i ämnet.