Det är viktigt att utveckla funktionstänkande bland yngre elever för att ge dem möjlighet att skapa förståelse om algebraiska generaliseringar. Det menar Helén Sterner som forskat i ämnet.

Samspelet mellan föräldrar och förskolepersonal påverkar barnens och personalens framtida relation. Det visar Martina Andersson Søes avhandling om hur förskoleintroduktionen kan förstås som en plattform för de tidiga relationerna mellan barnet och förskolan.

Drama i kemiundervisningen på gymnasiet gav eleverna möjlighet att inta olika perspektiv och utforska komplexa frågor. Det visar Kerstin Danckwardt-Lillieströms avhandling.

Tide Garnow har forskat om existentiell ensamhet och ledsenhet under ungdomstiden. Det överraskade henne att ungdomarna i studien hade ett så uppdämt behov av att prata om den här typen av frågor. "Flera av dem beskrev att de aldrig hade pratat med någon om det tidigare."

Den svenska läroplanen förmedlar en svensk enspråkighetsnorm, visar en ny avhandling om språklig mångfald och makt i grundskolan i Norrbotten. "Jag hoppas att avhandlingen kan bidra till att språklig mångfald får en mer självklar plats", säger forskaren Theres Brännmark.

För att lyckas med kvalitetsdialoger i det systematiska kvalitetsarbetet behöver alla deltagare utgå från ett gemensamt och välförankrat syfte som de sen utformar genomförandet utifrån. Det visar Marina Karlssons avhandling om kvalitetsdialoger i en kommunal förskoleförvaltning.

Lärare och elever talar om argumentation på olika sätt i ämnet filosofi. För lärarna är det ett tankeredskap, medan många elever snarare ser det som ett sätt att övertyga och vinna debatter. Det säger Olle Uppenberg som forskat om ämnesdidaktiska problem och begrepp i filosofiämnet.

När elever får använda sina texter för att presentera det de skrivit för andra blir skrivandet meningsfullt. Men ställs det för höga krav kan eleverna istället uppleva en motvilja mot skrivandet. Det visar Magnus Jansson i sin avhandling.

Kan litteraturundervisningen ha en demokratifrämjande potential? Ja, men kanske främst genom att låta eleverna diskutera vad demokrati är, menar Emma Nilsson Tysklind som forskat i ämnet.

Fysisk beröring är viktigt för förskolebarns kommunikation. Det menar Ricardo Gonçalves de Sousas som forskat om fysisk beröring som pedagogisk handling i mötet mellan manliga förskollärare och barn.

Digitala bildverktyg som används i förskoleundervisningen behöver inte passivisera, utan kan alstra både nyfikenhet och skaparlust. Det visar Anna Rambergs avhandling.

Proportionalitet är ett begrepp som behöver lyftas fram mer i skolans matematikundervisning. Det anser Anna L. V. Lundberg, som i sin avhandling visar att det bland annat är för dålig variation på läroböckernas uppgifter om proportionalitet.