Tidigare forskning har visat att en pedagogik som bygger på samtal inte passar för elever på yrkesförberedande program. Men Klas Anderssons avhandling pekar på motsatt resultat. "Resultatet var överraskande", säger Klas Andersson.

En procent av Sveriges befolkning står för 63 procent av alla våldsbrott, visar en avhandling av Märta Wallinius. Tidig upptäckt och tidiga insatser är viktigt för att förhindra kriminalitet – helst redan i förskoleåldern, menar Märta Wallinius.

Jessica Aspfors har studerat hur nya lärare upplever sina första år i yrket och vilket slags stöd de önskar sig. "De nya lärarna verkar trygga med klassrumsarbetet och kontakten med eleverna även om frågor som rör arbetsro förekommer. Det som kringgärdar klassrumsarbetet och alla relationer som ska hanteras upplevs däremot mer problematiska", säger hon.

Överraskande nog deltar barn med funktionshinder i fler fritidsaktiviteter än barn utan funktionshinder, fast med lägre intensitet. Det visar Anna Ullenhags avhandling.

Många biologilärare undviker frågeställningen om konflikten mellan religion och naturvetenskap, för att visa att de bör hållas utanför biologin. Det visar Maria Peterssons forskning om innehållet i evolutionsundervisningen på gymnasiet.

Eva-Maria Tebano Ahlquists avhandling handlar om vad som utmärker montessoripedagogikens miljö och meningsskapande aktiviteter. "Studien pekar på betydelsen av ett fysiskt rum som ett levt rum, vilket innebär att rummet och människan sammanvävs i lärandeprocessen", säger hon.

Att specialpedagoger handleder klasslärare är ett sätt att främja specialpedagogisk undervisning i klassrummet. "Samtidigt är klasslärarens kunskap viktig när man ska utveckla inkluderande undervisning", menar forskaren Christel Sundqvist.

Per-Åke Rosvall har i sin avhandling undersökt elevers inflytande över undervisningens innehåll och former och hur innehåll och former förbereder för möjligt inflytande. "Det är viktigt att rektorer förbereder så att lärare ges förutsättningar för att ge elever inflytande", säger han.

I stället för att diskutera hur kriminella ungdomar kan få stöd ser polisen och socialtjänsten ungdomskriminaliteten som ett samhällsproblem, menar forskaren Disa Edvall Malm.

Helena Gauffins avhandling handlar om konsekvenser av epilepsi hos unga vuxna. Hon har studerat hur behandlingen fungerar under lång tid och olika parametrar, som självkänsla, känsla av sammanhang, språk, hur det är att leva med epilepsi och kognitiva funktioner. ” Vi vill få fram att gruppen unga vuxna med svårbehandlad epilepsi finns i det tysta och behöver hjälp, även i skolan”, säger hon.

Det är A och O i skolans undervisning att sträva efter att elever i olika åldrar börjar trivas i naturen, menar Pia Sjöblom som skrivit en avhandling om gymnasieelevers förhållande till naturen. "Undervisning för hållbar utveckling är en uppgift för alla lärare", säger hon.

Jesper Haglund var intresserad av hur man kan använda analogier i naturkunskapsundervisningen och bestämde sig för att forska i ämnet. Det överraskade honom att särskilt de yngre barnen var så kreativa i sin förmåga att skapa sina egna analogier.