Att elever i de tekniska yrkesutbildningarna får kunskap från många olika områden är nödvändigt i dagens föränderliga samhälle, menar forskaren Nina Kilbrink. "Även kunskaper från ett fritidsintresse, exempelvis crossmotorcyklar, skulle kunna utnyttjas i undervisningen i syfte att förankra och fördjupa ny kunskap", säger hon.

Karin Sandwall har i sin avhandling studerat sfi-elevernas möjlighet till kommunikation på praktiken och hur effektiv praktikplatsen är för sfi-elevers språkinlärning. Hennes forskning visar att tillfällen till samtal på praktikplatserna kan vara få.

Bjarne Löfgren har jämfört skelett och muskelstyrkan hos elever som haft mer skolgymnastik än svensk standard. Hans avhandling visar att mer skolgymnastik ger kraftigare skelett och bättre bentäthet. Det gäller främst de elever som fått mycket gympa före och under puberteten.

Inlärning av ett främmande språk påverkas inte av vilket modersmål eller vilket andraspråk vi kan sedan tidigare. "Det går helt enkelt inte att hoppa över några steg i utvecklingen bara för att det nya språket liknar modersmålet eller andraspråket", säger forskaren Susan Sayehli.

Hur påverkas fritidspedagogernas arbete och yrkesidentitet av yttre krav? "Jag trodde nog att yrket var på väg att dö ut. Men det är en glad överraskning att det finns en stark ambition att stärka det unika med yrket", säger forskaren Birgit Andersson.

Genom en modell där elever ställer kritiska frågor, utför undersökningar, diskuterar och reflekterar kan de genom sin utbildning bättre förberedas för informations- och kunskapssamhället, visar Patrik Liljas forskning. Lärandet blir en process, menar han.

Tävling och bollsport dominerar i gymnastiksalen, trots att det inte överensstämmer med kursplanen. Åsa Liljekvists avhandling visar också att tävlingsdimensionen finns inbyggd i gymnastiksalarnas utformning.

Stefan Johansson har i sin avhandling undersökt hur väl lärares bedömning fungerar i skolan. ”Jag förväntade mig inte att lärarkompetensen skulle vara så viktig för lärarbedömningen”, säger han.

Emelie Cramér-Wolrath har studerat språkutvecklingen som sker i en döv teckenspråkig familj med teckenspråk som gemensamt familjespråk. "Det mest fantastiska var kanske upptäckten att all språkutveckling sker ungefär på samma sätt. Det är bara hur språken uttrycks som skiljer", säger hon.

Samiska skolbarn upplever mer problem med skolsituationen jämfört med svenska skolbarn i allmänhet. Det visar Lotta Ommas studie om unga samer i Sverige. De upplever också en lägre grad av välbefinnande.

Även relativ fattigdom bör betraktas som fattigdom. Det menar Stina Fernqvist som forskat om vad ekonomisk utsatthet innebär utifrån barnens perspektiv, i exempelvis skolan.

Varför bör vi egentligen läsa och studera skönlitteratur i skolan? Peter Degerman har forskat om litteraturens syfte i undervisningen. "Man kan se min studie som en startpunkt för en fundering kring vad litteratur har för särskilt kunskapsvärde, och om det har det", säger han.