Flickor som har båda föräldrarna födda i ett annat land än Sverige har oftare huvudvärk, magont, nedstämdhet och sömnproblem, visar ny forskning. Skolan har en viktig roll för att förebygga ohälsa, menar Heidi Carlerby.

Johan Dahlbeck har i sin avhandling studerat vad som händer när man behandlar abstrakta problem i en konkret miljö och i förhållande till barn. Hur förhåller man sig till en värld, både socialt och naturligt, som är i kris? ”Jag upptäckte snabbt ett glapp mellan väldigt abstrakta problem och principer och konkreta lösningar”, säger han.

Kerstin Signert har forskat om hur barn lär sig använda sina sinnen då de använder Montessoris speciella sinnestränande materiel. Det är viktigt att barnen får pröva sina egna hypoteser först, visar avhandlingen.

Barn från svaga socioekonomiska förhållanden presterar sämre i NO-ämnen. Att lyckas i NO handlar framför allt om att eleven kan koda av och förstå vad som ska sägas och hur, menar Anna Jobér, som skrivit en avhandling om klasstillhörighet i NO-undervisningen på högstadiet.

Ingmarie Danielsson-Malmros har studerat vilka berättelser om Sverige som fanns i skolans historieböcker mellan åren 1931- 2009 och hur de förändrades under denna period, och varför. ”Min poäng är att samtliga berättelser har stor betydelse för hur vi har konstruerat svenska identiteter”, säger hon.

Emma Ek har i sin avhandling undersökt hur tillsynen går till inom skola och äldreomsorg. Hon riktar särskild uppmärksamhet mot de granskande organisationerna. "Jag hoppas att tillsynsmyndigheterna Skolinspektionen och Socialstyrelsen ska ha nytta av resultaten", säger hon.

Barns språkliga system utvecklas inte oberoende av varandra utan i konstant interaktion. Det visar Natasha Ringbloms forskning om hur man lär sig två modersmål på samma gång, från födseln.

I sin avhandling har Anders Bek granskat hur lärare på polisutbildningen i Umeå utformar och genomför undervisningen, och hur denna påverkar lärande och reflektion. "Det är viktigt att innehållet tydligt knyts till studenterna själva, som personer, och till deras framtida yrkesverksamhet", säger Anders Bek.

De individuella utvecklingsplanerna är till för att varje enskild elev ska uppnå målen i läroplanen och kursplanerna. Men i stället kommer de att handla om i vilken mån eleverna kan anpassa sig och visa att de är mönsterelever, menar forskaren Eva Mårell-Olsson.

Istället för att peka ut problem hos elever med diagnosen adhd skulle lärarna på ett yrkesmässigt och självständigt sätt kunna börja formulera nya pedagogiska sätt att tillvarata resurser. Det säger forskaren Adriana Velasquez, som studerat interaktionen i en särskild undervisningsgrupp under ett år.

I sin avhandling har Ylva Svensson undersökt invandrarungdomars anpassning i miljöer som skolan, hemmet och bostadsområdet. - Resultaten kan användas till att förbättra situationen för ungdomarna här och nu, men också övertid, säger hon.

Sverige följer den globala utvecklingen mot att fokusera på mätbara resultat av kunskap, som Pisa och Timmss. Men kanske är det annat än mätbara resultat som är skolans mål och mening, menar Andreas Nordin som forskat om synen på kunskap.