Trots att dans är en obligatorisk aktivitet i läroplanen för idrottsämnet i Sverige, är dansundervisning inte vanligt förekommande i idrottsundervisningen. En anledning är brist på tid som avsatts för dans i lärarutbildningen, visar Christopher Engdahls avhandling.

Genom att integrera både digitala och analoga verktyg kan förskollärare erbjuda barn på förskolan innovativa och nyskapande aktiviteter inom STEM-undervisningen. Det visar Anna Otterborns forskning.

Genom en fokuserad läsundervisning med digitala appar påverkades såväl tal, läsförmåga och kommunikation hos elever med intellektuell funktionsnedsättning positivt. Det visar Jenny Samuelssons avhandling.

Krav på dokumentation bidrar till att fritidshemmen allt mer efterliknar skolan och bedriver undervisning. Det visar Alma Memiševićs avhandling.

Elevsammansättningen i en klass har en styrande och begränsande effekt på vad lärare kan göra i undervisningen, vilket kommer att påverka den undervisning som bedrivs. Det visar Pontus Bäckströms avhandling.

Fattiga och rika elever förväntas bli hållbara på olika sätt, visar en ny avhandling. Redan på policynivå går det att se att Unesco gör skillnad i hur fattiga och rika elever ska adresseras, säger forskaren Linus Bylund.

Ett kritiskt förhållningssätt till digital teknik, både från lärare och ledare inom utbildning, är avgörande för implementering av digital teknik i skolan. Det konstaterar forskaren Jussara Reis-Andersson.

Det omsorgsetiska ramverket kan användas i skolan till att synliggöra komplexiteten i elevernas relationer. Det visar Mimmi Norgren Hanssons avhandling.

Att få in programmering i matematikämnet med nuvarande strukturer är inte oproblematiskt. Det saknas både fortbildning, tid och styrning, visar Ana Fuentes Martinez forskning.

Nyanlända elever med en kort skolbakgrund erbjuds i väldigt liten utsträckning ett anpassat kunskapsinnehåll och får oftast inte någon nybörjarundervisning, visar Malin Brännströms avhandling.

Flera områden saknas i avsnitten om sex och samlevnad i läromedlen, som exempelvis intersexualitet och asexualitet. Det visar Hannele Junkalas avhandling.

Vid studieresor till minnesplatser som Auschwitz har undervisningen om Förintelsen ofta för lite fokus på bakomliggande faktorer och det historiska sammanhanget. Det visar forskaren Ola Flennegård i sin avhandling.