I avhandlingen Att ordna, från ordning till ordning. Yngre förskolebarns matematiserande vidgar Maria Reis den verksamhet som kan räknas som matte i förskolan genom att införa begreppet matematiserande.

I avhandlingen Students experiences and perceptions of good teaching practice har Kyriaki Doumas undersökt grekiska gymnasieelevers erfarenheter och uppfattning av undervisningen i litteratur och fysik. Utifrån ungdomarnas berättelser kunde hon urskilja tre huvudaspekter av god undervisningspraktik.

Varför blev du intresserad av ämnet? - Intresset väcktes när jag läste historia. Jag intresserade mig för den didaktiska delen och frågan om varför man ska läsa historia i svenska skolan. Jag tyckte det var mer spännande än till exempel alla detaljer kring slaget vid Lutzen. Vad handlar avhandlingen om? - Det är en studie…

Barn förväntas vara självständiga och använda sig av digitala redskap när de söker efter information under de första skolåren. Men skolan har en stark tradition av att man ska hitta rätt svar och att böcker är bättre än internet. Det framgår i Anna Lundhs avhandling Doing research in Primary School: Information Activities in Project-Based Learning .

Den fortgående individualiseringen i undervisningen möjliggörs genom maktstrukturer uppkomna ur förhandlingar om definitioner. Det hävdar Fredrik Sjögren i avhandlingen Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan.

Om utvecklingen av medarbetarskap integreras i den dagliga verksamheten och medarbetarna är delaktiga är förutsättningarna för förändring större än om medarbetarna inte har något inflytande över innehållet. Det konstaterar Karin Kilhammar i sin avhandling Idén om medarbetarskap. En studie av en idés resa in i och genom två organisationer .

Margareta Adolfsson avhandling Applying the ICF-CY to identify everyday life situations of children and youth with disabilities fokuserar på vardagssituationer för barn och ungdomar med funktionshinder. Hon menar att barnen måste få beskriva hur de själva uppfattar att det fungerar.

Elever som undervisas i tyska även i andra skolämnen får både ett bättre ordförråd och en högre kommunikativ kompetens. Det visar Karmen Terlevic Johanssons avhandling Erfolgreiches Deutschlernen durch CLIL? Zu Lexikon und Kommunikationsstrategien in mündlicher L3 schwedischer Schüler mit bilingualem Profil .

En spirande medvetenhet om rösten som arbetsredskap och röstrelaterade erfarenheter i dimensionerna kropp, tanke, känsla och relation är de viktigaste resultaten i Ann-Christin Furus avhandling Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare .

Det är stora skillnader i hur en och flerspråkiga elever och elever i olika åldrar använder en språklig resurs som grammatisk metafor. Det visar Ulrika Magnusson i avhandlingen Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår .

Många lärare är bra på läs- och skrivundervisning, men de saknar verktyg för att genomföra den på ett sätt som även gynnar de svagare eleverna. Det hävdar Tarja Alatalo i sin avhandling Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3: Om lärares möjligheter och hinder .

Elever med svaga kunskaper i svenska får betydligt mindre lärarledd undervisning än elever med svensk bakgrund. - Elever med svaga språkkunskaper har störst behov av att läraren tar ansvar för undervisningen men de har mest eget arbete, säger Åse Hansson som skrivit doktorsavhandling Ansvar för matematiklärande. Effekter av undervisningsansvar i det flerspråkiga klassrummet .