Det är svårt för lärarna att göra bedömningar när det gäller tvåspråkiga ungdomars läs- och skrivsvårigheter, det vill säga om de bottnar i dyslexi eller beror på att det är ett andraspråk som de ska tillägna sig. Om detta skriver Christina Hedman i sin avhandling Dyslexi på två språk. En multipel fallstudie av spansk-svensktalande ungdomar med läs- och skrivsvårigheter.

En stor, stark och tuff kille - så beskrivs den perfekta byggaren. I byggutbildning värderas yrkestraditionerna högre än yrkeskunskapen visar Ingrid Berglunds avhandling Byggarbetsplatsen som skola eller skolan som byggarbetsplats? .

Det finns en bild av hur en lärare i idrott och hälsa är och den är svår att påverka. Dolda normer och värderingar lever kvar i utbildningen, delvis eftersom det saknas ett språk för att beskriva lärarrollen, skriver Lena Larsson i sin avhandling Idrott och helst lite mer idrott: Idrottslärarstudenters möte med utbildningen.

Att skilja ut vilka elever som är i behov av särskilt stöd från normala elever är en svår uppgift för skolpersonal. Dessutom verkar medicinska diagnoser ha fått en paradoxal roll, eftersom skolorna efterfrågar en diagnos men sällan utformar stödet efter den. Det skriver Joakim Isaksson i sin avhandling Spänningen mellan normalitet och avvikelse: Om skolans insatser för elever i behov av särskilt stöd .

Lärare kan använda museer mycket mer än de gör i dag. De flesta känner inte till hur mycket museerna har att erbjuda, skriver Berit Ljung i sin avhandling Museipedagogik och erfarande. Hon menar att mötet med med autentiska föremål och utställningar är ännu viktigare i en värld som blir alltmer virtuell.

Skolan är ingen enhetlig organisation med personal som har identisk utbildning och liknande intressen och prioriteringar. Den består snarare av olika delkulturer, något som starkt påverkar ledarskapet. Detta konstaterar Ann Ludvigsson i avhandlingen Samproducerat ledarskap: Hur rektorer och lärare formar ledarskap i skolans vardagsarbete.

Många nyutexaminerade lärare upplever en osäkerhet när de kommer ut i skolan. Elisabeth Persson har i sin avhandling, Det kommer med tiden: Från lärarstudent till matematiklärare, sett att ett dåligt bemötande bland annat leder till att nya lärare lätt ger upp sina nyvunna kunskaper och istället faller in i en mer traditionell undervisning.

Fler män i en grupp gör att kvinnliga studenter tystnar. Studenter med utländsk bakgrund tar mycket mindre plats i grupparbeten än de med svensk bakgrund. Annette Johnsson har i sin avhandling undersökt vem som tar plats i diskussionen vid nätbaserade grupparbeten.

För att kunna utöva inflytande behöver elever känna stöd från kamratgruppen. Genom att inflytandeförhandla gör barnen sin röst hörd. Helene Elvstrand har i sin avhandling undersökt barns delaktighet i skolan.

Hur studenter lyckas med en tuff utbildning beror mycket på vilken studieansats de har. Det beror i sin tur på hur mycket de upplever att de kan påverka sin situation, skriver Tomas Jungert i sin avhandling Self-efficacy, Motivation and Approaches to Studying: A longitudinal study of Y and how engineering students perceive their studies and transition to work.

Läraren behöver mer kunskap om handdockans potential för att kunna använda den på ett mångsidigt sätt. Det handlar om att bli medveten om vilka kommunikativa möjligheter handdockan kan skapa i mötet med barnen, och inte om att läraren behöver teatertalang. Det skriver Mirella Forsberg Ahlcrona i sin avhandling Handdockans kommunikativa potential som medierande redskap i förskolan.

De olika gymnasieprogrammen är redan idag relativt smala och åtskilda, konstaterar Monica Johansson. Hon tror att en mer uppdelad gymnasieskola kan bidra till skilda möjligheter och göra det svårare för unga människor att välja om.