Genom sin avhandling har Ebba Christina Blåvarg gjort en historisk genomgång av psykologiämnet i skolan som inte har funnits tidigare, men hon vill också starta en diskussion om ämnet.

Det finns barn som är lågt engagerade i förskolans aktiviteter och som sällan deltar i lekar, men som personalen inte uppmärksammar. Det visar Frida Åström i sin avhandling där hon jämfört vad barnen och personalen gör i förskolan i Sverige, Portugal och USA.

Högstadieelevers skolresultat har ett starkt samband med deras kognitiva förmåga, följt av icke-kognitiva förmågor som koncentration, självbild och en tilltro till att det går att lyckas om man anstränger sig. Detta påverkar resultaten mer än familjebakgrunden, visar Björn Bomans avhandling.

Koderna och normerna på den svenska musiklärarutbildningen fungerar som en mjuk styrning som får studenter och lärare att ta ”rätt” beslut om sin utbildning, utan att de känner sig styrda uppifrån. Det visar Lena Ostendorfs avhandling om musiklärarutbildningen i Sverige.

Såväl matematiskt kunnande som relationellt kunnande är viktigt i relation till inkluderande matematikundervisning. Det menar Malin Gardesten som forskat om inkluderande matematikundervisning och elevers deltagande i matematik.

Både föräldrar, lärare och förskolepedagoger kan behöva ingripa fysiskt mot barn i vissa situationer. Men det behövs en tydligare struktur för hur dessa situationer ska bedömas, visar Emelie Kankaanpää Thells avhandling.

Vuxna yrkeselever som genomgår och klarar en utbildning kan stärkas i hur de ser på sig själva, visar Tobias Lasse Karlsson i sin avhandling. "Deltagande i yrkesutbildning som vuxen kan erbjuda något utöver lärandet av en yrkesidentitet", säger han.

En ny didaktisk modell gör det lättare för elever att förstå komplexa samband i geografiämnet i gymnasieskolan. Det visar Lotta Dessen Jankells avhandling.

En stor andel elever på gymnasieskolan har ett ytligt lärande i kemi, därför är det viktigt att lärare ger tid till elever att reflektera kring hur begrepp hör samman i kemiämnet. Det visar Ylva Hamnell-Pamments avhandling.

Skillnaderna för lärarutbildare är stora när det gäller möjligheter och förutsättningar att utveckla sin digitala didaktiska kompetens. Det visar Anna Roumbanis-Vibergs avhandling.

Att testa sig själv på information som ska läras in genom att upprepade gånger plocka fram informationen från långtidsminnet, så kallat testbaserat lärande, gynnar inlärningen. Det konstaterar Frida Bertilsson som forskat i ämnet.

Det är viktigt att stärka lärarnas motivation och tilltro till sin förmåga att använda digitala verktyg i undervisningen i huslig ekonomi i Finland. Det menar Karin Sundqvist som forskat om användningen av IKT i ämnet huslig ekonomi i Finland.