Lärare kan använda museer mycket mer än de gör i dag. De flesta känner inte till hur mycket museerna har att erbjuda, skriver Berit Ljung i sin avhandling Museipedagogik och erfarande. Hon menar att mötet med med autentiska föremål och utställningar är ännu viktigare i en värld som blir alltmer virtuell.

Skolan är ingen enhetlig organisation med personal som har identisk utbildning och liknande intressen och prioriteringar. Den består snarare av olika delkulturer, något som starkt påverkar ledarskapet. Detta konstaterar Ann Ludvigsson i avhandlingen Samproducerat ledarskap: Hur rektorer och lärare formar ledarskap i skolans vardagsarbete.

Många nyutexaminerade lärare upplever en osäkerhet när de kommer ut i skolan. Elisabeth Persson har i sin avhandling, Det kommer med tiden: Från lärarstudent till matematiklärare, sett att ett dåligt bemötande bland annat leder till att nya lärare lätt ger upp sina nyvunna kunskaper och istället faller in i en mer traditionell undervisning.

Fler män i en grupp gör att kvinnliga studenter tystnar. Studenter med utländsk bakgrund tar mycket mindre plats i grupparbeten än de med svensk bakgrund. Annette Johnsson har i sin avhandling undersökt vem som tar plats i diskussionen vid nätbaserade grupparbeten.

För att kunna utöva inflytande behöver elever känna stöd från kamratgruppen. Genom att inflytandeförhandla gör barnen sin röst hörd. Helene Elvstrand har i sin avhandling undersökt barns delaktighet i skolan.

Hur studenter lyckas med en tuff utbildning beror mycket på vilken studieansats de har. Det beror i sin tur på hur mycket de upplever att de kan påverka sin situation, skriver Tomas Jungert i sin avhandling Self-efficacy, Motivation and Approaches to Studying: A longitudinal study of Y and how engineering students perceive their studies and transition to work.

Läraren behöver mer kunskap om handdockans potential för att kunna använda den på ett mångsidigt sätt. Det handlar om att bli medveten om vilka kommunikativa möjligheter handdockan kan skapa i mötet med barnen, och inte om att läraren behöver teatertalang. Det skriver Mirella Forsberg Ahlcrona i sin avhandling Handdockans kommunikativa potential som medierande redskap i förskolan.

De olika gymnasieprogrammen är redan idag relativt smala och åtskilda, konstaterar Monica Johansson. Hon tror att en mer uppdelad gymnasieskola kan bidra till skilda möjligheter och göra det svårare för unga människor att välja om.

Barn med grav synnedsättning behöver avancerade tekniska hjälpmedel för att kunna delta i skolarbetet. Att lära sig hantera hjälpmedlen är en långdragen och ibland rörig process med många personer inblandade. Större samordning skulle förenkla för barnen, menar Eva Åström.

Sedan 1977 har högskoleprovet utgjort en ökad möjlighet för de studerande att komma in på högskolan. Per-Erik Lyrén har i sin avhandling A perfect score. Validityarguments for college admission tests studerat olika aspekter av provet. Han harbland annat sett att den obalans som finns när det gäller provets fördelning av verbala och logiska frågor, har en viss effekt på hur väl provet kan förutsäga studenternas framtida studieprestation.

Chatt som lärande forum har ett oförtjänt dåligt rykte. Det konstaterar Mona Nilsen i sin avhandling om webbaserad fortutbildning där just chatten visade sig vara den plats där studenterna utbytte mest erfarenheter och kunskap med varandra.

Det tar längre tid för dagens unga att hitta sin plats i arbetslivet än det gjorde förr. Lena Lidström har undersökt hur ungas etablering formas i Sverige. Övergången från skola till arbetsliv är en jobbig process för många unga idag, menar hon.