Lärarstudenterna har svårt att förena det de lär sig på utbildningen med den verklighet de möter under praktiken. De skulle behöva möta lärare som vågar framhålla sin kompetens och som förklarar varför de arbetar som de gör menar Susanne Gustavsson.

Lärare elev eller vuxen barn. Att som lärare vara medveten om skillnaden är av stor vikt för elevens förmåga att agera, konstatar Katarina Ayton i sin avhandling om barns deltagande i skolan.

Många elever upplever tidspress som ett problem vid skrivande och många hamnar i skamfällor som skapar känslor av otillräcklighet och misslyckande. Suzanne Parmenius-Swärds avhandling belyser olika dilemman som har betydelse för elevers skrivande.

Inom lärarkretsar har Wittingmetoden länge ansetts som lite trist. Men elever och lärare som arbetar med metoden tycker att den är både rolig och effektiv. Avgörande för en god läs- och skrivutveckling är också lärarens kompetens och yrkesidentitet.

Mötet och kontakten med dem man är anställd för att serva är den mest motivationshöjande faktorn bland kommunalt anställda. Det är en av slutsatserna i Jonas Lundstens forskning om vad som driver kommunanställda i deras arbeten.

Dagens lärarstudenter har svårigheter att omsätta sina teoretiska kunskaper i praktiken, säger Pernilla Nilsson. De behöver få mer ämnesdidaktisk kunskap, men den saknas ofta på lärarutbildningen.

Disciplinering är ett sätt att forma, styra och utveckla elever. I dagens skola disciplineras eleverna via förhandling och diskussioner, bl.a. genom utvecklingssamtal. Gunilla Granath har studerat hur detta påverkar elevernas sätt att styra sig själva.

Varför blir vissa människor experter? Det undermedvetna spelar stor roll, menar Lars-Erik Björklund som i sin avhandling lagt samman resultat från olika forskningsområden till en helhet där det vi kallar magkänsla kan förklaras.

Idag är det för mycket fokus på teknik och funktionalitet och för lite fokus på att lyfta fram den situation som tekniken ska användas i. Det menar Fredrik Winberg som har studerat tillgänglighet för blinda datoranvändare

Linda Kahlin har i sin avhandling undersökt hur kön, etnicitet och generationstillhörighet skapas i interaktion. Ungdomarna omförhandlar och gör motstånd mot stereotyper som de inte håller med om eller inte vill identifiera sig med, säger hon.

Eftersom den svenska skolan är mångkulturell sker hela tiden kulturmöten i klassrummet och det är något att ta fasta på, säger Anna Greek. Samtalet om en bok kan bli en plattform för att diskutera den verklighet man lever i.

Hur blev du intresserad av ämnet? - Jag är grundskollärare och har arbetat många år i skolan. Jag är intresserad av relationer och samspel mellan människor, och jag är särskilt intresserad av relationer kopplade till kön. Jag har ingått i ett större nationellt forskningsprojekt som heter "Förändrade köns/genusordningar i skola och utbildning. Policy, perspektiv och…