Att uppmuntra barn till mer låtsaslek är en investering för framtiden, menar forskaren Mikael Jensen. En person som - förutom att ha goda kunskaper - också är kreativ, socialt kompetent och en bra problemlösare blir nämligen en förebild för andra.

Har demokrati, tillväxt och livslångt lärande något med matematik att göra? I allra högsta grad om man ska tro på läroplaner och andra styrdokument. Överdrifter, menar Sverker Lundin som forskat om matematiken och dess upphöjda roll i den svenska skolan.

Betygen mäter ämneskunskaper, men också elevernas motivation. Det visar Alli Klapp Lekholm i sin avhandling. Engagerade föräldrar ger eleverna högre betyg och friskolor och stora skolor sätter högre betyg eftersom föräldrar där är mer välutbildade.

Öppna laborationer i kemiundervisningen upplevs mer positivt av elever trots att de kräver mer engagemang och tänkande än traditionella kokbokslaborationer . Öppna laborationer ställer också höga kunskapskrav på läraren, konstaterar Berit Kurtén-Finnäs.

Ann-Christin Torpsten undersöker i sin avhandling vad grundskolans kurs- och läroplaner uttrycker gällande ämnet svenska som andraspråk, och hur en grupp lärarstudenter med svenska som andraspråk upplevde den andraspråksundervisning de fick i grundskolan.

Hur blev du intresserad av ämnet? - Jag har varit intresserad av skolutveckling länge eftersom jag tidigare jobbat med organisationsutveckling och utbildningsfrågor. Jag kom aldrig själv på tanken att ta kontakt med forskare i mitt arbete, däremot har jag senare träffat lärare och skolledare som varit otroligt entusiastiska över att ha jobbat tillsammans med forskare.…

Hur blev du intresserad av ämnet? - Jag har arbetat både som rektor och rektorsutbildare och där sett hur viktig det är med en meningsfull kommunikation mellan lärare och rektorer. Många rektorer tycker att kommunikation är svårt, lärarna upplever en del möten som meningslösa samtidigt som det finns många åsikter om vad som är bra…

Hur blev du intresserad av ämnet? - Jag har en bakgrund inom teatern och har jobbat som teaterlärare, skådespelare och regissör på gymnasiet och folkhögskola. Jag har alltid varit intresserad av kommunikation och både inom teatern och som lärare handlar det ju mycket om att kommunicera ickeverbalt. Vad handlar avhandlingen om? - Om ickeverbal kommunikation…

Hur blev du intresserad av ämnet? - Det var redan under min grundutbildning som intresset för pedagogisk forskning i dialog med lärarna växte fram. Mycket beroende på intressanta frågeställningar som mina handledare väckte, frågeställningar som jag sedan tog med mig till forskarutbildningen. Vad handlar avhandlingen om? - Den handlar om de komplexa dilemman som lärare…

Hur blev du intresserad av ämnet? - När jag skrev min licentiatuppsats för några år sedan och var ute på förskolor och filmade började jag fundera på vilket pedagogiskt sammanhang en förskola befinner sig i. Vilken tradition har förskollärarnas idéer och hur ser historien ut för förskollärarna? När jag sedan blev erbjuden att forska i…

Hur blev du intresserad av ämnet? - Jag har alltid intresserat mig för mellanmänskliga möten. Trender kommer och går, men oavsett vad jag rent innehållsmässigt jobbat med har jag alltid återkommit till mötet som det mest grundläggande och väsentliga för allt vi gör. Och särskilt har jag intresserat mig för mötet mellan lärare och barn,…

Hur blev du intresserad av ämnet? Intresset väcktes redan när jag som tonåring jobbade på en stor institution för - som det hette på den tiden - efterblivna personer. Jag minns att jag inte tyckte att beskrivningen av dessa människor stämde med verkligheten. Jag funderade mycket över detta då och frågorna följde med mig…