Vi tenderar att tala om lärarutbildningen som något enhetligt, säger forskaren Marianne Öberg Tuleus, men sanningen är att den är allt annat: min avhandling visar att olika aktörer upplever lärarutbildningen på olika sätt.

Elever och lärare har en samstämmig vision om att man vill ha ordning i skolan även om de definierar det på olika sätt, säger Maria Wester.

Inger von Schantz Lundgren har studerat förändrings- och motståndsproblematik i samband med genomförandet av ett skolutvecklingsprojekt.

Den pedagogiska processen går aldrig att förutsäga fullt ut, därför kan inte en lärplattform som läraren ska planera sin undervisning i vara statisk, den måste vara adaptiv, säger forskaren Fredrik Paulsson.

För flickor kan idrottandet innebära en inneboende konflikt, säger forskaren Karin Grahn, eftersom tjejerna både försöker leva upp till den manliga idrottsnormen och samtidigt hålla träningen inom ramen för den kvinnliga och sociala normen.

Hur överförs egentligen en praktisk kunskap? Hur lär sig studenter spela ett instrument och vad är det som sker i den processen? Sven Åberg har genom ett samarbete med KTH och Kungliga musikhögskolan i Stockholm undersökt hur yrkeskunskap kan överföras.

Bedömning styr i stor utsträckning vad elever och studenter väljer att lära sig, därför måste vi börja använda det som ett verktyg för lärande, säger Anders Jönsson, vars studie visar att bedömning kan vara både tillförlitligt och uppmuntra lärande.

Men inte heller så oskuldsfulla, säger Cecilia Löfberg. Hon är tveksam till en debatt där man ofta kategoriserar barn i den ena eller den andra gruppen, eftersom det faktiskt inte hjälper oss att förstå hur barn och unga förhåller sig till nya medier.

Lotta Jons skapar i sin avhandling ett nytt pedagogiskt förhållningssätt där eleven till-talar och läraren an-svarar. Genom att betrakta tillvaron på det sättet kan pedagogen navigera utifrån vem man vill vara istället för varför och hur.

Vilka val gör vi, och varför? Maria Andrén menar att den pedagogiska valsituationen måste synliggöras, men det räcker inte: om blivande lärare ska kunna överväga på ett konstruktivt sätt måste de känna ansvar för den situation som de står inför.

Johannes Westberg har studerat pedagogiska förändringar i den svenska förskolepedagogiken 1835-1945. Han konstaterar att man bör lägga mindre krut på centrala styrdokument och istället förändra förutsättningarna för varje skola.

Läromedel, styrdokument och läroplaner kan ses som kanoniska texter, säger Magnus Hultén: de styr och sätter normer för ett ämne, i det här fallet naturvetenskap. I sin studie beskriver han inte mindre än sex olika naturvetenskapliga kanon från 1800-2007.