Karin Forslund Frykedal har undersökt elevers tillvägagångssätt vid grupparbete. Hennes resultat visar att eleverna delar upp arbetet mellan sig så fort de får möjlighet. Som lärare måste man därför bygga in samarbetet i själva uppgiften, säger hon.

Anne Palmérs studie visar att inte bara svenska utan även yrkesförberedande karaktärsämnen kan ge elever goda tillfällen att utvecklas muntligt: - Alla lärare måste ses som språklärare i viss mån, elevernas språkutveckling angår inte bara svenskämnet!

Det finns elever som utan en enda dag av undervisning i engelska kan skriva helt korrekta meningar, säger Mikaela Björklund. Men det finns även en liten grupp elever för vilka engelska är ett främmande språk och det ställer krav på lärarna.

I policytexter om livslångt lärande framträder den önskvärde individen som aktiv, "på" och drivande. Men vad händer med dem som inte platsar in i bilden? Konsekvensen av retoriken är ett ganska hårt samhälle med lite plats för kufar, säger Gun Berglund.

Det säger forskaren Bosse Thorén som har undersökt en strategi för uttalsundervisning inom sfi och svenska som andraspråk. Man bör inte säga café när man menar kaffe: även om det inte blir en betydelsekrock så känner man inte igen orden om de betonas fel.

Det är området snarare än kön som avgör i vilken utsträckning ungdomar idrottar, säger forskaren Bengt Larsson:- Uppfattningen att det är pojkarna som står för idrottandet kommer på skam i min avhandling.

I en Learning Study samarbetar lärare och forskare för att hitta de kritiska aspekterna av ett lärandeobjekt och anpassa undervisningen efter det, säger Laila Gustavsson: - En Learning Study gagnar lärandet hos både forskare, lärare och elever.

På internet kan alla göra sin röst hörd, men det gör det samtidigt svårt för oss att bedöma den information vi hittar. Maria Mattus menar att vi skapar våra egna, unika upplevelser när vi surfar runt på nätet - därför kan ansvaret bara vara vårt eget.

- Teknologi gör det möjligt att skapa bra uppgifter, men det utgör ingen undervisning i sig. Hur läraren instruerar och återkopplar under arbetet spelar oerhört stor roll. Det säger Oskar Lindwall, som studerat teknik och samspel i mekanikundervisningen.

Samtliga ungdomar i min studie kan använda omvänd ordföljd, men vissa använder sig mycket av rak ordföljd, säger Natalia Ganuza. Hennes resultat visar att det inte har att göra med om man behärskar svenska eller inte: det verkar vara ett medvetet val.

Eeva Klintfors avhandling visar att spädbarn lär sig ord genom att kombinera olika sinnesintryck. Information via alla sinnen bidrar till helheten: det man hör, ser, smakar, luktar och känner. Det handlar om multisensorisk exponering, säger hon.