Samtliga ungdomar i min studie kan använda omvänd ordföljd, men vissa använder sig mycket av rak ordföljd, säger Natalia Ganuza. Hennes resultat visar att det inte har att göra med om man behärskar svenska eller inte: det verkar vara ett medvetet val.

Eeva Klintfors avhandling visar att spädbarn lär sig ord genom att kombinera olika sinnesintryck. Information via alla sinnen bidrar till helheten: det man hör, ser, smakar, luktar och känner. Det handlar om multisensorisk exponering, säger hon.

Det bostadsområde man växer upp i får betydelse för karriären, säger forskaren Petra Sundlöf. Hennes resultat visar att man löper större risk för att drabbas av låga eller ofullständiga betyg om man bor i ett utsatt område.

Känslouttryck är centralt i ett musikutförande, men det försummas tyvärr ofta i musikundervisningen. Jessika Karlssons avhandling visar att det går att lära sig spela uttrycksfullt med hjälp av ett datorprogram: det är till och med bättre än en lärare.

Elever, lärare och lärarstudenter saknar ett gemensamt språk för att tala om matematik, säger forskaren Eva Riesbeck. I sin studie visar hon hur man kan nå gemensam kunskap genom att utveckla ett specifikt samtal i olika matematiska situationer.

Ungdomar som upplever emotionell utsatthet i sina familjer har svårt att hitta andra vuxna som de kan få stöd av, visar Carin Benjaminsons avhandling:- Jag menar inte att lärare ska bli socialarbetare, men de kan bli bättre på att utveckla relationer.

Sofia Persson har studerat hur läraryrket har utvecklats de senaste 200 åren, och säger att läraryrkets utveckling har varit oerhört tids- och samhällsbundet: - Läraryrket är som ett nyckelhål genom vilket du kan se samhällsutvecklingen mycket tydligt.

Forskaren Christel Perssons studie visar att man med fördel kan använda NO-undervisningen som utgångspunkt för att nå lärande i miljö och hållbar utveckling. Hon säger att lärandet inte ska fixeras till miljöproblem utan fokus bör ligga på olika lösningar

Funktionshindrade barn som inte har förmågan att tala får inga tydliga ljudrepresentationer i minnet, säger forskaren Maria Larsson. Mina resultat tyder på att avsaknaden av det tysta, inre talet är orsaken till deras läs- och skrivsvårigheter.

Lärarstudenter med utländsk bakgrund omfattas av ett nyttotänkande där man ser ett pedagogiskt mervärde med att betona kulturell bakgrund, säger forskaren Magnus Åberg. Det finns däremot inget mervärde kopplat till klass eller sexuell läggning.

Genom att använda motspråk kan vi överskrida gränser och få syn på våra förgivettaganden, säger Birgitta Gustafsson. Men att göra det innebär också ett omprövande av vår tidigare kunskap, och däri ligger en smärtpunkt: att sätta sig själv på spel.