Elever, lärare och lärarstudenter saknar ett gemensamt språk för att tala om matematik, säger forskaren Eva Riesbeck. I sin studie visar hon hur man kan nå gemensam kunskap genom att utveckla ett specifikt samtal i olika matematiska situationer.

Ungdomar som upplever emotionell utsatthet i sina familjer har svårt att hitta andra vuxna som de kan få stöd av, visar Carin Benjaminsons avhandling:- Jag menar inte att lärare ska bli socialarbetare, men de kan bli bättre på att utveckla relationer.

Sofia Persson har studerat hur läraryrket har utvecklats de senaste 200 åren, och säger att läraryrkets utveckling har varit oerhört tids- och samhällsbundet: - Läraryrket är som ett nyckelhål genom vilket du kan se samhällsutvecklingen mycket tydligt.

Forskaren Christel Perssons studie visar att man med fördel kan använda NO-undervisningen som utgångspunkt för att nå lärande i miljö och hållbar utveckling. Hon säger att lärandet inte ska fixeras till miljöproblem utan fokus bör ligga på olika lösningar

Funktionshindrade barn som inte har förmågan att tala får inga tydliga ljudrepresentationer i minnet, säger forskaren Maria Larsson. Mina resultat tyder på att avsaknaden av det tysta, inre talet är orsaken till deras läs- och skrivsvårigheter.

Lärarstudenter med utländsk bakgrund omfattas av ett nyttotänkande där man ser ett pedagogiskt mervärde med att betona kulturell bakgrund, säger forskaren Magnus Åberg. Det finns däremot inget mervärde kopplat till klass eller sexuell läggning.

Genom att använda motspråk kan vi överskrida gränser och få syn på våra förgivettaganden, säger Birgitta Gustafsson. Men att göra det innebär också ett omprövande av vår tidigare kunskap, och däri ligger en smärtpunkt: att sätta sig själv på spel.

Att konfirmera sig är en religiös upplevelse, men inte enbart, säger Elisabeth Porath Sjöö: det är även en bildningsresa som berör hela individen. Ungdomarna i hennes studie talade om en kyrka som uppmuntrade till fritt tänkande - i motsats till skolan.

Det finns mycket dolt i studenters matematiska resonemang som inte märks om man bara lyssnar ytligt, säger Kerstin Pettersson, vars studie visar att studenterna har en djupare förståelse som visar sig först när man lyssnar ordentligt - och ställer frågor.

Angerd Eilard har studerat hur genus, etnicitet och generation samspelar i grundskolans läseböcker under fyrtiofem år. Hennes studie visar att läsebokspojken är mer oförändrad än läseboksflickan och att barnen har tagit över i förhållande till de vuxna.

Camilla Hakelind har undersökt ungdomars sociala relationer och orsaker till interpersonella problem: vilken betydelse har till exempel föräldrarelationer - och finns det en koppling mellan ungdomars självbild och interpersonella problem?

Jag önskar att det kunde bli en utmanande och innehållsrik diskussion om barn i behov av särskilt stöd, och om förskolans förhållningssätt till specialpedagogik, säger forskaren Eva Siljehag.