Brist på reflektion och vaga styrdokument leder till att lärare faller tillbaka i traditioner, säger Stefan Lundström.- Lärarna sa att de skulle göra en sak, gjorde en annan och trodde slutligen att de hade gjort det de hade sagt att de skulle göra.

Inom habilitering och rehabilitering är det vanligt att man påstår att en person förr eller senare inte kommer längre i sin utveckling, att man har nått sitt tak eller har kommit till en platå, säger forskaren Lisbeth Nilsson.

Under talibantiden var Svenska Afghanistankommittén en av få organisationer som bedrev utbildning i Afghanistan, och vi lyckades öka antalet flickor i skolan från år till år, säger forskaren Pia Karlsson.

Medborgare är du under hela ditt liv, säger forskaren Laila Niklasson, och i takt med att människor och samhället förändras måste du omvärdera vad det innebär att vara medborgare. Det kräver ett livslångt och livsvitt lärande.

Jag förstår absolut tanken bakom den tidigare nivågrupperingen, säger forskaren Krister Sund, men faktum är att indelningen gynnade högpresterande elever på de svagpresterandes bekostnad.

Constanta Olteanu säger att lärare kan skapa variationer i matteundervisningen på olika sätt: antingen så utgår man från delarna, eller så utgår man från helheten. Det senare, säger hon, är som att springa i motvind.

Det finns de som hävdar att vi måste standardisera våra definitioner av funktionshinder, WHO har föreslagit en omfattande klassifikation för standartermer som jag är mycket tveksam till, säger forskaren Lars Grönvik.

Det räcker inte att lärare är experter på elever med hörselnedsättningar säger forskaren Ann-Christine Wennergren. Eleverna måste själva bli experter på sina behov, och kunna ställa krav utifrån dem.

Det vore bra om diskussionen kring muslimska friskolor kunde utgå från hur skolans vardag ser ut i verkligheten, i stället för att utgå från myten om skolinstitutionens kapacitet att forma barn, säger forskaren Åsa Aretun.

När man implementerar en virtuell lärplattform inom den högre utbildningen är det en sak som är viktig att komma ihåg, säger Christina Keller: organisationskulturen har stor betydelse för om lärare och studenter kommer att acceptera den nya tekniken.

För vissa personer har särskolan varit utmärkt och för andra har den varit ett problem, näst intill förödande, och så finns det hela spannet där emellan, säger forskaren Elisabet Frithiof.

Vägen till ett akademiskt skriftspråk är kantad av hinder, säger Sofia Ask, som lyfter fram tre O:n inom akademin som försvårar för studenterna: otydlighet, oenighet och oenhetlighet. Men det finns förstås vägar - och till slut hittar studenterna dem.