Räcker det att kunna sin sak för att undervisa? Långt därifrån, konstaterar Khalid El Gaidi som undersökt tio lärares reflektioner över erfarenheter av undervisningen på KTH. God undervisning handlar i stor utsträckning om vem du är som människa.

Skrivundervisningen för årskurs sju och åtta fokuserar överlag på berättande texter, säger forskaren Birgitta Norberg Brorsson. Det är problematiskt, menar hon, då det inte är den typen av text som efterfrågas när eleverna lämnar skolan.

Att kunna förstå och göra sig förstådd i tal och skrift är nyckeln till hur man klarar sig och trivs både i skolan och med sina kamrater. Det konstaterar Barbro Bruce i sin avhandling som handlar om språk- och kommunikationsproblem hos barn och ungdomar.

Hur möter gymnasieskolan de elever som har sämst meritvärde med sig från grundskolan? Hur hanterar lärare på IV-programmet elever som vantrivs i själva skolkontexten? Martin Hugo har under tre år följt en grupp lärare och elever på gymnasiet.

Hur omtolkas politiska visioner om "en skola för alla" till konkret och meningsfull verklighet? Pedagogerna i skolan har en komplex uppgift, konstaterar Inger Assarson i sin avhandling.

Den generaliserande bilden av att barn med annat modersmål än svenska har dåliga kunskaper i svenska får sig en rejäl törn i min avhandling, säger Barbro Hagberg-Persson: de förskolebarn jag har studerat hade en mycket hög svensk språknivå.

Elevernas förväntningar på svenskämnet kolliderar med skolans, säger Christina Olin-Scheller:- Hur ska man som medelålders svensklärare förstå en byggkille som spelar datorspel dygnet runt, som nästan har sin textvärld på en annan planet?

Idiot, imbecill, debil, lätt efterbliven, normal eller kanske övernormal. Dessa sex kategorier sorterades barn in i början av 1900-talet. Men hur blev resultatet? Ungefär detsamma som innan, konstaterar Thom Axelsson i sin avhandling.

Christian Augustsson ville undersöka hur det låg till med föräldrapress inom barn- och ungdomsidrotten - men ur barnens perspektiv. Resultaten från hans studie visar att nära 1/5 av barnen som tillfrågades hade någon gång känt press från sina föräldrar.

När Inger Björneloo började studera hur lärare beskrev sin egen undervisning för hållbar utveckling blev hon förvånad. De talade nästan inte alls om de miljöfrågor som ofta kopplas samman med ämnet, utan pratade istället om etik, ansvar och medkänsla.

Får blivande lärare möjligheten att utveckla de kompetenser som krävs för att klara av att arbeta i den decentraliserade, målstyrda skolan? Marie Jedemark beslutade sig för att undersöka vilket professionskunnande som möjliggjordes på en lärarutbildning.

Margareta Enghag har undersökt hur studenter på gymnasiet, lärarutbildningen och ingenjörsutbildningen realiserar sitt eget lärande när de arbetar i grupp med olika former av problemlösning i fysik.