Idiot, imbecill, debil, lätt efterbliven, normal eller kanske övernormal. Dessa sex kategorier sorterades barn in i början av 1900-talet. Men hur blev resultatet? Ungefär detsamma som innan, konstaterar Thom Axelsson i sin avhandling.

Christian Augustsson ville undersöka hur det låg till med föräldrapress inom barn- och ungdomsidrotten - men ur barnens perspektiv. Resultaten från hans studie visar att nära 1/5 av barnen som tillfrågades hade någon gång känt press från sina föräldrar.

Får blivande lärare möjligheten att utveckla de kompetenser som krävs för att klara av att arbeta i den decentraliserade, målstyrda skolan? Marie Jedemark beslutade sig för att undersöka vilket professionskunnande som möjliggjordes på en lärarutbildning.

När Inger Björneloo började studera hur lärare beskrev sin egen undervisning för hållbar utveckling blev hon förvånad. De talade nästan inte alls om de miljöfrågor som ofta kopplas samman med ämnet, utan pratade istället om etik, ansvar och medkänsla.

Margareta Enghag har undersökt hur studenter på gymnasiet, lärarutbildningen och ingenjörsutbildningen realiserar sitt eget lärande när de arbetar i grupp med olika former av problemlösning i fysik.

Dennis Groth har studerat hur elever med särskilt stöd upplever de specialpedagogiska åtgärder som skolan riktar mot dem. Om eleverna slipper plockas ut ur klassrummet alltför ofta så är det bra, säger han, men det får aldrig ske på bekostnad av lärandet.

... är mer uttryckliga textkommentarer från läraren och fler klassrumsdiskussioner kring texterna, säger Jenny Folkeryd, som i sin avhandling har skapat ett konkret redskap som kan hjälpa elever att skriva mer levande.

Skolpolitiska förändringar, ett utökat friutrymme, en visionär rektor och en lärarkår som inte riktigt var med på noterna. Det var grundförutsättningarna när forskaren Ola Holmström fick i uppdrag att kartlägga en skolas sociala klimat.

Som lärare var jag själv inte medveten om den underliggande etik som finns i mötet mellan lärare och elev, säger Anders Holmgren. Det var när mina ord fick oanade konsekvenser som jag började fundera på klassrummets etik, och hur den påverkade oss.

I alla fall när det kommer till sannolikhetslära, säger forskaren Per Nilsson, som genom två olika tärningsspel har studerat hur elever på mellan- och högstadiet resonerar kring sannolikheter och slump.

Henrik Román har studerat hur diskussionen kring svenskämnet och litteraturundervisningen har förändrats i samband med att gymnasieskolan har reformerats. Han säger att den skola vi har idag bär tydliga spår av reformerna under 1960- och 1970-talet.

Och det i sin tur får konsekvenser för elevernas lärande, menar Åsa af Geijerstam, som har tittat på hur elever skriver och samtalar kring texter inom de naturvetenskapliga ämnena.