Missförstå mig rätt, säger Ewa Bergqvist. Ett imitativt resonemang är förstås viktigt att behärska, men det orsakar problem om det är det ENDA matematiska resonemang som studenterna kan. Vi måste se till att de även får med sig ett kreativt tänkande.

Gun Mollberger Hedqvist började fundera på den handledning hon fick och gav. Kunde samtal fördjupa yrkeskunnandet? Hon upptäckte att det fanns två olika förhållningssätt i mötet med den andre: ett öppnar för reflektion och lärande - gör det inte.

Det sägs ofta att skolan, och därmed även mötet mellan lärare och elev, är instrumentellt präglat därför att samhället är det. Det var ett cirkelresonemang som Martin Kristiansson tröttnade på att höra.

En skola för alla får inte innebära att vissa elevgrupper ska offras på grund av politisk retorik, säger forskaren Ulf Sivertun. Han menar att det behövs ett kritiskt inslag i arbetsprocessen - annars riskerar svagare elevgrupper att slås ut.

...undersök istället om vi verkligen gör det, säger forskaren Niclas Rönnström. Han menar att vi dagligen gör antaganden om kommunikation som är problematiska, inte minst för skolans del, eftersom den är central i all pedagogisk praktik.

Trots det så har elever lyckats skapa en särskild lässtrategi för just matematiska texter - och den är inte särskilt gynnsam, säger forskaren Magnus Österholm. Hans studie visar att elever fokuserar på fel saker i texterna, och glömmer själva läsningen.

Det är inget fel med kategoriseringar, säger Marianne Lundgren, det är tvärtom ett naturligt sätt för oss att hantera världen. Men kategoriseringar kan bli ett hinder istället för ett hjälpmedel om vi stirrar oss alltför blinda på dem.

Det talas ofta om hur dåligt den svenska skolan mår, och när man börjar leta syndabockar så står förstås läraren nära till hands, säger Matilda Wiklund. Men den uppfattningen kunde inte vara mer fel: tvärtom framställs läraren som en hjälte.

Det säger forskaren Joakim Landahl, som har studerat hur den sociala dimensionen av läraryrket har förändrats under 1900-talet, med fokus på fostran och omsorg. Hur har bilden av skolbarnet förändrats - och därmed även bilden av läraren?

Interaktiva miljöer skapar motivation för funktionshindrade barn att träna och uttrycka sig på ett sätt som vanlig terapi sällan gör. Här ges barnen själva kontrollen över skeendet och dessutom är det roligt, säger forskaren Eva Petersson.

Hans Nytell har undersökt hur kvalitetsbegreppet har gått från att vara en idé, till att bli en dominerande regim. Han menar att från en utbildningspolitik som byggde på decentralisering och målstyrning, går vi nu mot en centralisering.

Om du är verksam i skolan kommer du aldrig att komma ifrån frågan om gatukonst, säger forskaren Cecilia Andersson. Så istället för att säga usch och fy - varför inte hitta nya ingångar och öppna upp för en diskussion istället?