...undersök istället om vi verkligen gör det, säger forskaren Niclas Rönnström. Han menar att vi dagligen gör antaganden om kommunikation som är problematiska, inte minst för skolans del, eftersom den är central i all pedagogisk praktik.

Trots det så har elever lyckats skapa en särskild lässtrategi för just matematiska texter - och den är inte särskilt gynnsam, säger forskaren Magnus Österholm. Hans studie visar att elever fokuserar på fel saker i texterna, och glömmer själva läsningen.

Det är inget fel med kategoriseringar, säger Marianne Lundgren, det är tvärtom ett naturligt sätt för oss att hantera världen. Men kategoriseringar kan bli ett hinder istället för ett hjälpmedel om vi stirrar oss alltför blinda på dem.

Det talas ofta om hur dåligt den svenska skolan mår, och när man börjar leta syndabockar så står förstås läraren nära till hands, säger Matilda Wiklund. Men den uppfattningen kunde inte vara mer fel: tvärtom framställs läraren som en hjälte.

Det säger forskaren Joakim Landahl, som har studerat hur den sociala dimensionen av läraryrket har förändrats under 1900-talet, med fokus på fostran och omsorg. Hur har bilden av skolbarnet förändrats - och därmed även bilden av läraren?

Interaktiva miljöer skapar motivation för funktionshindrade barn att träna och uttrycka sig på ett sätt som vanlig terapi sällan gör. Här ges barnen själva kontrollen över skeendet och dessutom är det roligt, säger forskaren Eva Petersson.

Hans Nytell har undersökt hur kvalitetsbegreppet har gått från att vara en idé, till att bli en dominerande regim. Han menar att från en utbildningspolitik som byggde på decentralisering och målstyrning, går vi nu mot en centralisering.

Om du är verksam i skolan kommer du aldrig att komma ifrån frågan om gatukonst, säger forskaren Cecilia Andersson. Så istället för att säga usch och fy - varför inte hitta nya ingångar och öppna upp för en diskussion istället?

Gun-Marie Wetso ville ha mer och fördjupad kunskap om hur man kunde stimulera barn med svag motivation för lärande. Hennes aktionsforskning visar att med gemensamma insatser från pedagog och föräldrar kan man vända ett barns negativa utvecklingsspiral.

Hur skolmiljöerna har sett ut och vilka problem de har orsakat vet vi redan, säger Alan Schürer. Jag var intresserad av hur man faktiskt kan FÖRÄNDRA skolmiljön och om eleverna kan lära sig något i samma veva. Och det finns det, visar hans avhandling.

Det lustiga är, säger Karin Franzén, att lärare och skolledare gör ingen skillnad mellan manliga och kvinnliga ledare när de talar om ledarskapet i allmänhet. Men när lärare talar om sin egen skolledare så börjar de plötsligt söka efter stereotyper.

Cecilia Olsson har har studerat hur barn med olika funktionsnedsättningar kommunicerar med personal och kamrater, och säger att det viktigaste är att våga ge sig in i själva samspelet: alla beteenden har en kommunikativ potential.