Skolans läroplan reflekterar samtiden, men även det samhälle vi vill skapa i framtiden. Därmed blir läroplanen ett viktigt samhällsverktyg: de grupper vars värderingar inkluderas i läroplanen, har också säkrat sin framtida existens, säger Daniel Lövheim.

Utvecklingssamtalet är ett institutionellt samtal som har fallit i skymundan, säger Johan Hofvendahl. Det finns risker i samtalet: känsliga eller svåra ämnen som vi måste hantera, hur gör vi det? Vad händer - egentligen - under utvecklingssamtalet?

Estetisk verksamhet ska vara roligt. Det är ett vanligt uttalande från de lärare och skolledare som Monica Lindgren har intervjuat i sin avhandling. Men det finns andra värden som är viktiga och som borde lyftas fram - till exempel existentiella frågor.

Den kommunala vuxenutbildningen har präglats av reformer och förändringar sedan tillkomsten 1968. Ingrid Henning Loebs avhandling baseras på djupintervjuer med fyra lärare, för att med deras berättelser fånga förändringsarbetet ur ett bredare perspektiv.

Myten om att tonåringar saknar ett intresse för naturvetenskapliga ämnen är inte sann menar forskaren Vaike Fors: det är utställningarnas utformning som misslyckas med att skapa en kreativ miljö för lärande.

Skolporten har intervjuat Stefan Lund, som har undersökt gymnasieelevers val både till och inom gymnasieskolan. Resultaten från avhandlingen "Marknad och medborgare" visar att skolornas marknadsföring gör valen svårare för eleverna.

Får man trampa på myror? Skolporten har intervjuat Johan Öhman, som disputerat med avhandlingen "Den etiska tendensen i utbildning för hållbar utveckling".

Genom att lyssna på ett arbetslag har Mats Danell undersökt hur elevinflytandet konstrueras i samtalet. Han ser en institutionell paradox, där pedagogerna slits mellan läroplanens intentioner och skolans egen informella styrning. Konsekvensen blir att intentionerna tolkas om i samtalet, för att passa in i skolans verksamhet.