Gun-Marie Wetso ville ha mer och fördjupad kunskap om hur man kunde stimulera barn med svag motivation för lärande. Hennes aktionsforskning visar att med gemensamma insatser från pedagog och föräldrar kan man vända ett barns negativa utvecklingsspiral.

Hur skolmiljöerna har sett ut och vilka problem de har orsakat vet vi redan, säger Alan Schürer. Jag var intresserad av hur man faktiskt kan FÖRÄNDRA skolmiljön och om eleverna kan lära sig något i samma veva. Och det finns det, visar hans avhandling.

Cecilia Olsson har har studerat hur barn med olika funktionsnedsättningar kommunicerar med personal och kamrater, och säger att det viktigaste är att våga ge sig in i själva samspelet: alla beteenden har en kommunikativ potential.

Att eleven ska ta ansvar är en skyldighet som framgår av läroplanens demokratiska principer, men med skyldigheter kommer även rättigheter, som att få utöva inflytande, men den kopplingen verkar saknas helt hos eleverna, säger forskaren Åsa Söderström.

Det lustiga är, säger Karin Franzén, att lärare och skolledare gör ingen skillnad mellan manliga och kvinnliga ledare när de talar om ledarskapet i allmänhet. Men när lärare talar om sin egen skolledare så börjar de plötsligt söka efter stereotyper.

Barn har både goda och djupa kunskaper om sin egen utemiljö och många längtar efter en stilla vrå även utomhus. Men barn ges sällan tid eller möjlighet att få berätta om hur de uppfattar sin utemiljö och hur de helst vill ha det, säger Sofia Cele.

Agneta Boström säger att hon gjorde ett fynd: hon upptäckte att både lärare och elever använder sig av egenupplevda berättelser för att skapa mening i ämnena kemi och naturvetenskap.

Det säger Birgitta Bommarco, som forskat om hur gymnasieelever reflekterar över och tolkar den litteratur som de har läst i klassen under tre år. Det mest intressanta, säger hon, är hur eleverna jämför deras egna sociala världar med bokens.

- Att var tionde elev plötsligt inte kan läsa och skriva, denna dramatiska försämring som skedde på bara några år i samband med att vi införde det målrelaterade systemet, den tror jag inte på, och mina resultat motsäger det, säger Gunilla Ingestad.

Det skulle vara helt lysande om skolan slängde ut alla skolbänkar så att barnen fick mer kroppskontakt, säger forskaren Mia Heikkilä. Hennes avhandling visar nämligen att lärandepotentialen ökar om barn får utrymme att uttrycka sig på olika sätt.

När samhället blir mer specialiserat blir texten det också, säger Agnes Edling. Centralt för de specialiserade texterna är en ökad grad av abstraktion, och det är något som eleverna måste kunna hantera då det är grundläggande för vad de lär sig i skolan.

Helene Båtshake har analyserat fackpress och läseböcker mellan 1947-56, i syfte att studera skolans funktion som folkfostrare. Vilken bild av barnet och den goda medborgaren är det som framträder?