Tanken var att alla elever skulle lära sig ett yrke i primärskolan, för att kunna försörja sig när de gick ut. Men så blev det inte, säger forskaren Gunilla Höjlund. Eftersom lärarna är kvinnor kom yrkesutbildningen att fokusera på hushållsgöromål.

Kirsti Hemmi har studerat hur studenter möter bevis i den matematiska praktiken vid ett universitet. Hennes avhandling visar att över 80 % av nybörjarstudenterna i hennes studie ställer sig positiva till att lära sig mer om matematiska bevis.

Det blir inte alltid som man har tänkt sig. Det fick skolkommissionen erfara: deras arbete med förbudet av agan ledde till ett förtydligande av skolans disciplineringsuppdrag - ett resultat de definitivt inte åsyftade, säger forskaren Jonas Qvarsebo.

Att det är elevers studieförmågor som ligger bakom skillnader i provresultat mellan olika program och skolor stämmer inte, säger Helena Korp. Det är många olika faktorer som bidrar till de här skillnaderna: delvis produceras de faktiskt i skolan.

Cecilia Erikssons intervjustudie visar att det finns ett starkt stöd för demokrati bland ungdomar, men diskussionen handlar mest om val och rösträtt - en sannolik konsekvens av läroböckernas ensidiga fokus på politiska institutioner.

Att sprida den insikten är nog mitt viktigaste forskningsbidrag, säger nydisputerade Marie Karlsson. Hon har intervjuat 19 föräldrar om deras relation till skola och barnomsorg, i syfte att utmana stereotypa kategoriseringar av varandra.

Genom att läsa historia får man ingen förståelse för dagens mångkulturella samhälle, säger forskaren Kenneth Nordgren. Hans avhandling visar att historieämnet är monokulturellt, när det borde vara allt annat.

Det säger forskaren Carin Jonsson, som har studerat just bildens betydelse för barns läs- och skrivlärande. Hon säger att bilden har enorm potential som brobyggare mellan skolans språk och barnets - men då måste man veta hur man ska använda den.

När Ingrid Nilsson började studera grundskollärares inställning till kompetensutveckling märkte hon snabbt att deras syn skiljer sig åt: hennes studie visar på vikten av att ha lärarna med sig i kompetensutvecklingsarbetet, annars talar man för döva öron.

Segregation är en process som barn är delaktiga i att skapa och återskapa, säger forskaren Katarina Gustafson. I sin avhandling har hon undersökt barns identitetsarbete: studien visar att stadsdelen är en viktig nyckel för att förstå både skola och barn.

När skolan ska genomföra reformprocesser omtolkas de nationella intentionerna på mellannivå, både av kommuntjänstemän och av de verksamma i skolan. Därför menar forskaren Jan Håkansson att reformarbeten sällan blir som det är tänkt.

Helena Hallerström har undersökt de normer som styr rektorernas skolutvecklingsarbete. Hennes resultat visar att rektorerna leder utan att styra: den faktiska ledarrollen är otydlig och saknar strategi. Istället går det mesta ut på att bejaka lärarna.