Konstantin Kougioumtzis har studerat lärarkulturer och professionskoder för idrottslärare i Sverige och Grekland. Han upplever stora skillnader mellan Grekland och Sverige - bland annat vad gäller idrottsämnets status i jämförelse med övriga skolämnen.

Els-Mari Törnquist säger att lärande handlar mycket om att skapa relationer, inte bara till varandra utan även till det objekt som står i fokus i lärandeprocessen. Ett sådant objekt är musikalproduktionen, som då kan bli till en arkitektur för lärande.

Arbetet med elevinflytande är inte helt lätt, säger Ragnhild Swahn: lärare använder läroplanen som riktlinje för vilket inflytande som är möjligt, medan elever helst engagerar sig i frågor som intresserar dem. Utmaningen blir att få önskemålen att mötas.

Hälsa betraktas fortfarande som en fysiologisk fråga om att ha bra kondition och förebygga övervikt, fast det står i styrdokumenten att hälsa ska handla om fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, säger Mikael Quennerstedt.

Eva Leffler har studerat företagsamhet i skolan, och förvånas över att näringslivet får möjlighet att komma in och ställa krav på skolans arbetssätt och arbetsformer. Hon säger att det uppstår en kamp mellan skola och näringsliv, som inte delar samma mål.

Ungdomar som går praktiska gymnasieprogram har sämre fysisk kapacitet än de som går teoretiska program, trots att det är de som kommer att ha de tyngsta och mest fysiskt krävande jobben i framtiden - det är absurt, säger Ann-Christin Sollerhed.

Det säger Gunnar Sjöberg, som har forskat kring dyskalkylibegreppet. Han menar att det finns bättre förklaringar på varför vissa elever har problem i matematik - hans tidsstudie visar bland annat att var femte mattetimme försvinner utan att ersättas.

Att arbeta med frågor som rör främlingsfientlighet och etnicitet är en oerhört viktigt uppgift för skolan, säger Camilla Hällgren. Samtidigt är den svår. Därför skapade hon ett forum på webben där lärare och elever fick möjlighet att diskutera rasism.