Hälsa betraktas fortfarande som en fysiologisk fråga om att ha bra kondition och förebygga övervikt, fast det står i styrdokumenten att hälsa ska handla om fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, säger Mikael Quennerstedt.

Eva Leffler har studerat företagsamhet i skolan, och förvånas över att näringslivet får möjlighet att komma in och ställa krav på skolans arbetssätt och arbetsformer. Hon säger att det uppstår en kamp mellan skola och näringsliv, som inte delar samma mål.

Ungdomar som går praktiska gymnasieprogram har sämre fysisk kapacitet än de som går teoretiska program, trots att det är de som kommer att ha de tyngsta och mest fysiskt krävande jobben i framtiden - det är absurt, säger Ann-Christin Sollerhed.

Det säger Gunnar Sjöberg, som har forskat kring dyskalkylibegreppet. Han menar att det finns bättre förklaringar på varför vissa elever har problem i matematik - hans tidsstudie visar bland annat att var femte mattetimme försvinner utan att ersättas.

Att arbeta med frågor som rör främlingsfientlighet och etnicitet är en oerhört viktigt uppgift för skolan, säger Camilla Hällgren. Samtidigt är den svår. Därför skapade hon ett forum på webben där lärare och elever fick möjlighet att diskutera rasism.

Tanken om ett livslångt lärande är unik för vår samtid - historiskt sett har tanken om utbildningsbarhet inte alltid sett likadan ut. Det säger Andreas Fejes, som har studerat hur den vuxne studeranden skapas och struktureras i offentliga utredningar.

Det säger Mikaela Nyroos, som har följt tre skolors förändringsarbete under timplaneförsöket. Skolornas reformarbete väckte vissa frågor: hur kontrollerar man till exempel att varje elev får sina 6 655 undervisningstimmar i grundskolan?

Det säger Janne Holmén, som nyligen disputerade med avhandlingen "Den politiska läroboken". Finska, norska och svenska läroböckers skildring av USA och Sovjet under kalla kriget skiljer sig åt beroende på den utrikespolitik som landet för.