Det är avgörande att kritiskt granska våra berättelser om framtiden för att kunna förstå den utbildningspolitiska diskursen, både globalt och i Sverige, menar Franziska Primus som forskat i ämnet.

Virtuella simuleringar med avatarer är ett fruktbart sätt för blivande speciallärare och specialpedagoger att träna relationskompetens. Det tyder resultaten från Sofia Lindbergs avhandling på.

Både förskollärare och barnskötare behöver mer kunskaper om barns sexualitet. Annars agerar pedagogerna utifrån samhällsnormer kring sexualitet som de kanske inte själva har reflekterat över eller diskuterat med kollegor. Det säger Magdalena Hulth som forskat i ämnet.

Dagens heterogena klassrum och elevers olika bakgrund kan av vissa historielärare ses som väldigt utmanande, medan andra ser det som en stor möjlighet för undervisningen. Lärarnas upplevelse grundar sig i hur de ser på historieämnet, menar Simon Lundberg.

Sociala medier innebär en risk att bli utsatt för kränkningar, och unga kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning, IF, är särskilt utsatta. Det visar Åsa Borgströms avhandling om unga med IF och deras erfarenheter av sociala aktiviteter på internet.

Ansiktsuttryck, gester och digital teknik. Så kan förskollärare kommunicera med barn som ännu inte har lärt sig majoritetsspråket. Det visar Sofije Shengjergjis avhandling om lekresponsiv undervisning på internationella förskolor.

Att få till en varaktig förändring i lärares användning av språkstödjande strategier – att ställa öppna frågor, förklara begrepp och uppmuntra elever att använda nya ord – är svårt. Strategierna kan också göra att lärare pratar mer på elevernas bekostnad, visar Karin Edlunds avhandling.

Barn och unga som blivit utsatta för våld i hemmet har fortsatt att utsättas av föräldrar eller syskon under tiden som de fått behandling på barn- och ungdomspsykiatrin, Bup. Det visar Marja Onsjös avhandling.

Skolförbättringsprojekt behöver anpassas till lärarnas behov och gärna ta stöd av ett teoretiskt ramverk för att få varaktiga resultat. Det visar Lisa Fohlins avhandling.

Genom en utbildningsinsats i alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, förbättrades kommunikationen mellan elever och personal i anpassad skola. Det visar Sofia Wallins avhandling.

Införandet av artificiell intelligens, AI, i skolan är komplext. Tekniken är beroende av lärarnas kunskaper om undervisning och sina elever – något som blir osynligt eller underskattas i diskussionerna om AI, visar Katarina Sperlings avhandling.

Engelska som skolämne på språkintroduktion är marginaliserat, en konsekvens av att kunskaperna i svenska språket prioriteras. Detta riskerar att påverka elevernas framtidsutsikter negativt, menar forskaren Jenny Bergström.