Uppmuntran från skolpersonal, föräldrar och vänner spelar en stor roll för elevers utbildningsambitioner. Det visar Caroline Önnebro i sin avhandling om ungas väg mot högre studier.

Undervisning med hjälp av tallinjen ökade elevers kunskaper om tal i bråkform, visar Cecilia Björkhammer i sin avhandling.

Elever med särskild begåvning behöver andra sorters uppgifter och mer stöd från lärarna i högstadiets teknikundervisning, visar Helen Brinks avhandling.

Det finns små förutsättningar att förebygga våldsamma handlingar från barn på fritidshemmet, visar en ny studie. De pedagoger som arbetade närmast barnen som var mest våldsamma hade ingen planeringstid, jobbade ofta ensamma och kunde sakna handlingsplan, enligt forskaren Julia Wester.

Den samtida förskolans demokratiska uppdrag kretsar i första hand kring individuell frihet och individuella rättigheter, enligt Jenni Nilsson som forskat i ämnet.

Redan i årskurs F–3 kan elever arbeta med komplexa samhällsfrågor samtidigt som de utvecklar sitt algebraiska tänkande. Det visar Jenny Freds avhandling.

Undervisning om mat och hållbara matval är ett pedagogiskt verktyg som med fördel kan användas i fler ämnen än hem- och konsumentkunskap, visar Louise Hårds forskning.

Skolledarskap kan inte enbart förstås som något som utövas av en person eller en organisatorisk nivå – det beror lika mycket på vilka förutsättningar som finns på nationell, kommunal och lokal nivå. Det visar Alex Mäkiharjus avhandling.

Normer påverkar vilka förskolebarn som får vara med och leka och inte. Det visar Karin Rang Larssons avhandling. "Det finns en romantiserad bild av att alla barn får vara med som jag tror att man behöver ifrågasätta", säger Karin Rang Larsson.

Geografiämnet fungerar som en förmedlare av kunskap för hållbar utveckling. Det menar Hampus Hallingfors som forskat om relationen mellan geografiämnet och hållbar utveckling.

Att sammanfatta och dra slutsatser av källor i akademiskt skrivande kan vara komplext för gymnasieelever. Men genom fokuserad undervisning om källanvändning kan eleverna snabbt bli bättre på det, visar Josefin Hellmans avhandling.

För att övergången från mellanstadiet till högstadiet ska fungera för alla elever behövs en större samsyn bland skolorna, samt att lärarna erbjuder ett bredare stöd till eleverna under längre tid. Det visar Josefin Ångers avhandling.