När unga vill uttrycka sin identitet på sociala medier använder de sig av olika strategier, strategier som skiljer sig åt beroende på plattform. Det visar Amira Sofie Sandins avhandling, där hon också involverat ungdomar som medforskare.

Läromedel i juridik domineras av fragmentiserade fakta om juridiska regler. Det visar Mona-Lisa Henriksson som menar att ämnet behöver innehålla både juridisk problemlösning och moraliskt meningsskapande för att bli relevant för elever och samhälle.

Elevers välmående går inte alltid hand i hand med bra betyg, hög motivation och höga mål. Det konstaterar Anna Widlund som forskat om skolrelaterat välbefinnande hos finlandssvenska elever.

Förskolebarn, även de allra yngsta, är med och både reproducerar och utmanar normativa föreställningar om kärlek. Det konstaterar Lena Sotevik som undersökt heteronormativitet i förskolan.

Föräldraträning och barn-KBT i kombination är en effektiv behandling för barn med utagerande beteendeproblem som trotssyndrom. Det visar Maria Helander i sin avhandling.  

I Sverige finns det en tydlig ojämlikhet i matematikkunskaperna utifrån elevernas socioekonomiska förutsättningar. Det menar forskaren Victoria Rolfe.

Föräldrars syn på relationen med skolan påverkas av fyra komponenter: utbildningsnivå, kulturell bakgrund, familjedynamik och barnens skolsituation. Det visar Maria Mersini Pananakis avhandling om relationen mellan föräldrar och lärare i grundskolan.

Att genomföra föräldrautbildningar på förskolan fungerar bra för föräldrar som upplever att de behöver vägledning och stöttning i föräldraskapet. Det visar Anton Dahlbergs avhandling om förskolebarn med beteendeproblem och känslomässiga svårigheter.

Användandet av sökmotorer är väldigt utbrett bland högstadieungdomar. När de söker på internet förväntar de sig att hitta svar – men reflekterar inte över hur resultaten genereras. Det visar Cecilia Andersson i sin avhandling.

En ny avhandling bekräftar att det finns ett samband mellan exekutiv förmåga och språklig förmåga även för svenska barn i 4–6-årsåldern. Resultaten kan ge ledtrådar till varför barn med språkstörning ofta har svårt med uppmärksamhet och koncentration, menar forskaren Signe Tonér.

Ökad kunskap om röst och kommunikation i klassrummet stärker lärares välbefinnande. Det visar Suvi Karjalainens avhandling som undersökt effekterna av en fortbildning om bland annat god röstteknik och att anpassa rösten till ljudmiljön.

Gymnasieelever har en källkritisk blick på de bilder av religion som de möter i såväl etablerade medier som sociala medier. Samtidigt uppskattar de religionsundervisningen, visar Anna Wrammerts forskning.