Historieundervisningen i svensk skola domineras av lärares föreläsningar och egen läsning i läroböcker, trots stora satsningar på digital teknologi. Det visar historieläraren och forskaren Mikael Bruér i sin avhandling.

Drama, konst och lek är ett sätt att arbeta med miljöfrågor och samtidigt skapa hopp. Det menar Julia Fries, som har forskat om hur dramapedagoger kan arbeta med hållbarhetsundervisning.

Lärarstudenter kan känna sig obekväma med att fördjupa olika perspektiv om politiska och känsloladdade frågor i klassrummet. Det visar Victoria Williamssons avhandling om kontroversiella samhällsfrågor i samhällskunskapsundervisningen på gymnasiet.

Att främja barns samhörighet med naturen på fritidshemmet kräver ett medvetet och systematiskt arbete. Det visar Tanya Uhnger Wünsches forskning.

Förmågorna självständighet, delaktighet och kommunikation har stor betydelse i lärares undervisning för elever med intellektuell funktionsnedsättning, IF. Det visar en avhandling av Jonny Wåger.

Under 1940- till 1970-talet fick barnen i Västerås så kallade 'barnträdgårdar' klara sig på egen hand i stor utsträckning, i jämförelse med dagens förskola. Det visar Linnéa Waldekranz forskning.

Frågedriven undervisning, där en klass gymnasieelever fick fördjupad kunskap om Christofer Columbus, ökade elevernas förståelse för kontroverserna om Columbusstatyerna. Det visar Jenne Fröding Reyes avhandling om historiebruk.

Andraspråkseleverna på komvux deltog mer aktivt i gruppsamtal där alla hade svenska som andraspråk. Det visar Eva-Lena Ståls avhandling om hur vuxna elever i vård- och omsorgsutbildningen använder språket för att förstå och utveckla yrkeskunskaper.

Utåtagerande beteende har en stark koppling till ungdomsbrottslighet. Det visar Linn Perssons avhandling om sambandet mellan psykisk ohälsa och ungdomsbrottslighet.

Det är stora skillnader i hur gymnasiearbetet genomförs på samhällsprogrammet jämfört med naturprogrammet. Eleverna får olika förutsättningar att skriva vetenskapligt, menar forskaren Jack Fägrell.

Elever som ska ha digitala matematikprov måste få träna på digitala provverktyg före provet. Annars riskerar man att mäta deras tekniska kunskaper i stället för deras matematiska kunskaper, visar Mattias Winnbergs avhandling.

Betygs- och utvecklingssamtal ingår i ett skolsystem som riktar stort fokus på prestation och utveckling hos eleven. "Ansvaret för lärandet läggs i stor utsträckning på eleven", säger forskaren Elisabeth Tenglet.