Förskollärare kan stötta barns nyfikenhet och lärande genom att ta hänsyn till barnens inre psykologiska processer. Det visar John Kaneko i sin avhandling.

Skolprogram som Pax kan ge ett bättre klassrumsklimat, även för elever med specialpedagogiska behov, men de ersätter inte ett mer riktat stöd. Det visar Maria Jornevalds avhandling om Pax.

Att placera unga med olika bakgrund tillsammans i klassrummet räcker inte för att överbrygga sociala avstånd. Det behövs även en infrastruktur som främjar tillit och samarbete mellan dem, enligt forskaren Joakim Billevik Gerdås.

Elever som gått i vinstdrivna friskolor på gymnasiet har i genomsnitt 200 000 kronor lägre livsinkomst jämfört med elever som gått i kommunala gymnasieskolor. Det visar Petter Bergs avhandling.

Utbildningsforskning förväntas i allt högre grad besvara politiskt villkorade frågor och leverera direkt användbara resultat inom allt kortare tidsramar. Det visar Sebastian Piepenburgs historiska avhandling.

Genomgångarna i matematikundervisningen tar upp en stor del av undervisningstiden, visar Marcus Sandborghs avhandling om klassrumsinteraktioner i högstadiets matematikundervisning.

Hur ser förskollärare på barn och lärande och vilka bildningsmöjligheter har barnen i förskolan? Det har Anna Wahlgren forskat om.

Elever talar spanska i spanskundervisningen när de har tillräckliga resurser och talutrymme. Det visar Fredrika Nyström i sin avhandling om hur muntlighet konstrueras i spanskundervisningen.

Hur förskolan undervisar om och förhåller sig till naturen kan se ut på många sätt. Sanne Björklund visar i sin avhandling på sju praktiker i förskolan som möjliggör olika relationer mellan barn och natur.

Elever som har svårigheter i skolan får mer stöd om de har resursstarka och engagerade föräldrar. Det visar en avhandling av sociologen och forskaren Carlos Rojas.

Historieundervisningen i svensk skola domineras av lärares föreläsningar och egen läsning i läroböcker, trots stora satsningar på digital teknologi. Det visar historieläraren och forskaren Mikael Bruér i sin avhandling.

Drama, konst och lek är ett sätt att arbeta med miljöfrågor och samtidigt skapa hopp. Det menar Julia Fries, som har forskat om hur dramapedagoger kan arbeta med hållbarhetsundervisning.