Kreativ dans kan hjälpa elever att utveckla sitt läsande och skrivande. Det visar Sofia Jusslin som utforskat didaktiska angreppssätt som integrerar kreativ dans i elevers läs- och skrivprocesser.

Historielärare är måna om att anpassa undervisningen efter såväl läroplan som elever, och historieundervisningens fokus riktas allt mer mot bedömning. Det visar Jessica Jarhalls avhandling.

Dyslektiker blir hjälpta av den anpassning som de får i form av extra tid på högskoleprovet. Det konstaterar Marcus Strömbäck Hjärne vars forskning också visar att högskoleprovet överskattar förmågan för studenter med invandrarbakgrund att klara högre studier.

Att vända skolfrånvaro till närvaro kräver förändrade förutsättningar – skolpersonal som skapar tillit och förtroende hos eleven, en anpassad studiegång eller alternativa lärmiljöer. Det konstaterar Tobias Forsell som forskat om orsaker till omfattande frånvaro men också hur vägen tillbaka till skolan kan se ut.

Även om lärares intention är att ge en individualiserad och stödjande återkoppling blir ibland resultatet det motsatta. Förklaringen handlar ofta om tidsbrist eller behov av ordning i klassrummet. Det konstaterar Elisabeth Eriksson som undersökt hur återkopplingen i lågstadiets klassrum kommuniceras och gestaltar sig.

Vad kan religionsundervisningen i svensk skola lära sig av hur den indiska skolan hanterar religion? Kristian Niemi hoppas att hans forskning kan bidra till reflektioner om vad sekulär undervisning kan betyda – respekt eller avstånd?

Friluftsundervisningen kan bidra till en ny syn på sig själv och vad som är möjligt. Det menar Åsa Tugetam som forskat om de lärprocesser som tar form under en fjällvandring med gymnasieelever.

Det krävs en lång kedja av mellanliggande begrepp för att koppla ett musikteoretiskt diagram till elevernas musikaliska erfarenheter. Det visar Niklas Rudbäck som forskat om hur lärare och elever hanterar kvintcirkeln.

En pedagogisk modell i kombination med fortbildning för lärare ökade elevernas resultat med hela 20 procent. Det visar Annika Agélii Genlott som forskat om hur en skolorganisation kan utveckla och driva digitalisering.