Kunskap blir inte mer tillgänglig bara för att det finns information på nätet. Elever behöver stöd i själva sökandet av information, visar Anne Sollis som forskat om hur studenter och gymnasieelever inom naturvetenskaplig utbildning hanterar digital information.

Fredrik Livheim har undersökt terapiformen ACT, Acceptance Commitment Therapy/Training, under verkliga förhållanden bland skolelever. Avhandlingen visar att ACT är mer effektiv mot stress, depression och ångest än elevhälsans sedvanliga metoder.

I gymnasieläromedel om skrivande från 80-talet betonas det skönlitterära berättandet. I en modern utgåva av samma läromedel har fokus flyttats mot det redogörande skrivandet och det skönlitterära nämns nästan inte alls, konstaterar Sofia Pulls i sin avhandling.

Många lärare har svårt att skapa mening om vad social rättvisa inom ramen för musikundervisningen innebär i praktiken. Det visar Anna-Karin Kuuse i sin forskning om hur social rättvisa tolkas i styrdokument, i lärares förståelse och deras undervisningspraktik.

Joel Rudnert har forskat om hur barn utvecklar sitt användande av historisk tid. Resultaten visar att barns sätt att hantera tid och tala om tid utvecklas innan de har kunskaper om det historiska innehållet.

En informell ton präglar de digitala diskussionerna mellan lärare och studenter på förskollärarutbildning. Det bottnar i synen på lärande som samlärande, visar Fredrik Hanell som forskat om hur digitala redskap används i förskollärarutbildningen.

Lärare förväntas använda IT för att förstärka elevernas möjligheterna att lära. Jörgen Holmberg har undersökt vilka pedagogiska mervärden det eventuellt går att skapa med IT.

I den genrepedagogiska undervisningen lägger lärarna stor vikt vid att skapa sammanhang och klarhet kring abstrakta och centrala begrepp. Men detta fokus har en baksida – ämnesinnehållet riskerar att hamna i skymundan, visar Robert Walldén.

Betydelsen hos ett sammansatt ord är långt ifrån självklar. Lisa Loenheim visar att inlärning av olika sammansättningar tar tid och kräver mycket repetition.

Modersmålsutbildning är en viktig politisk fråga som är starkt knuten till olika politiska intentioner och nationella intressen. Det konstaterar Nuhi Bajquinca som har undersökt modermålsutbildningen i Sverige genom olika perioder.

Anna-Maria Fjellmans forskning visar att marknadsanpassningen av gymnasieskolan har lett till stora valmöjligheter i storstadsregionerna och få, eller inga valmöjligheter för elever i mindre kommuner på gles- och landsbygden.

Det finns en kroppslig dimension bakom elevers läsupplevelser. Djamila Fatheddines forskning visar att när barn läser påbörjas en bildningsprocess som kräver vissa kroppsliga förutsättningar – som att platsen där de läser är trygg och mysig.