Elever på högstadiet får alldeles för lite av både rörelse och solljus under skoldagen. Det konstaterar Peter Pagels som forskat om skolgårdens och rastens betydelse för elevers hälsa.

Elaine Kotte har forskat om lärarteam som strävar efter att skapa inkluderande lärmiljöer. Resultaten visar att lärare är positivt inställda och sätter stor vikt vid samtliga elevers rätt till gemenskap i undervisningen. Samtidigt är lärarna medvetna om att detta är svårt att genomföra i praktiken.

Ångest, depression och sociala problem minskar hos elever som får ta del av förebyggande metoder mot psykisk ohälsa. Det visar Hans Löfgrens forskning.

I idrott och hälsa gäller det att prestera här och nu. Ämnet ger ingen tid att öva och träna på färdigheter, visar Madeleine Wiker som forskat om elevers upplevelser av idrott och hälsa i skolan.

Anna Karin Anderssons forskning visar att för tidig födsel har mindre betydelse för barns vardagsfungerande än beteendeproblem som exempelvis hyperaktivitet.

Ett års extra utbildning betyder omkring 5-6 procents högre årsinkomst från 35-årsåldern ända in i pensionsåldern. Det visar Elisabeth Lång som forskat om hur olika faktorer påverkar arbetsmarknaden och hur mycket personer tjänar.

Vad händer när lärare sätter serier i händerna på elever i olika åldrar? Lars Wallner har utforskat frågan och funnit att lärare använder sin egen erfarenhet av att läsa serier som barn för att bedöma om materialet är användbart eller inte i deras klasser.

Det finns mycket sagt och skrivet om pedagogiskt ledarskap men väldigt lite om vad det faktiskt innebär i praktiken. Anette Forssten Seiser har aktionsforskat i ämnet med resultat att pedagogiskt ledarskap är något som måste jobbas fram utifrån den kontext man befinner sig i.

Trots goda intentioner har lärare svårt att formulera en multimodal språk- och kunskapsutvecklande uppgift och samtidigt bedöma den ur ett multimodalt perspektiv. Det visar Eva Borgfeldt i sin avhandling.

Det räcker inte att uppmuntra elever att anstränga sig om de saknar kognitiva färdigheter och inte vet hur de ska göra. Skolan bör därför rikta in sig på att utveckla elevernas kognitiva förmågor, visar Elias Johannessons forskning.

Att vara konkret och ge redskap för hur texten byggs upp skapar goda möjligheter för eleverna att lyckas med skrivuppgifter. Det visar Daroon Yassin Falk som utforskat skrivundervisningen i årskurs 3.

Attila Szabo har undersökt hur begåvade elever bör undervisas i matematik. "Det finns ingen given metod som passar alla. Men nivågrupperad undervisning och undervisning utanför klassrummet kan vara en väg att gå", säger han.